De bostadspolitiska frågorna har faktiskt, efter lång frånvaro, börjat klättra upp på de politiska agendorna med flera tydliga (nåväl, hyfsat) ställningstaganden på partiernas stämmor. Å andra sidan är debatten, då främst kring hyressättningsfrågor, mer infekterad än någonsin.
Det är spelplanen där Fastighetsägarna nu ska lansera sin valplattform. Men för att vara en valplattform får man nog konstatera att en stor del av frågorna inte kommer att göra alltför stort väsen av sig fram till söndagen den 13 september 2026.
[ Annons ]
Vår målbild är att våra frågor ska finnas med i diskussionen när det efter valet förhandlas om ett nytt regeringsavtal
Det inser Fastighetsägarnas vd Anders Holmestig själv, som ser sig som företrädare för en pragmatisk linje. Inte så att det bästa vore om bostadspolitik och andra fastighetsrelaterade frågor inte blir en del av valrörelsen alls. Men han menar att det är när valsedlarna räknats samman som det egentliga jobbet börjar.
– Vår målbild är att när det efter valet förhandlas om ett nytt regeringsavtal, vilket det sannolikt kommer att göras, så ska våra frågor finnas med i diskussionerna, säger Anders Holmestig.
Det är den nya politiska verklighet som brukar kallas kontraktsparlamentarism. Tidigare har minoritetsregeringar fått igenom sin politik med hoppande majoriteter begränsade till specifika sakfrågor. Att regeringsunderlaget i stället grundar sig på ett kontrakt fick sitt genomslag i Januariavtalet 2019 och har fortsatt med Tidöavtalet.
Om kontraktsparlamentarism kan man tycka mycket, inte minst anser många att det inte är en väg framåt för ett land i stort behov av reformer. Men Anders Holmestig menar att man som intresseorganisation i nuläget inte har något större val.
Han förklarar att Fastighetsägarna valplattform är byggd på tre ben som man valt att benämna:
- Ökad trygghet för fler.
- Ökad tillväxt för Sverige.
- Robusthet – för ett samhälle som fungerar i kris.
Och där konstaterar Anders Holmestig att det åtminstone inom två av områdena – den första och den sista – nog inte kommer vara särskilt svårt att få regeringsbildaren, oavsett vilken, att köpa Fastighetsägarnas önskemål. Områden där det, enligt Anders Holmestigs bedömning, råder politiskt konsensus.
Trygghetsfrågorna kommer fortsatt vara en viktig fråga
Så det handlar alltså snarast om att se till att det inte försvinner i konkurrensen med andra sakområden när kontraktsparlamentarismen ska ner på pränt.
– När det gäller trygghetsfrågorna så har vår utgångspunkt varit de samhällsutmaningar som finns, och hur vi ska kunna bidra till att skapa en positiv utveckling. Även om trygghetsfrågorna dalat lite på väljarnas lista så kommer det fortsatt vara en viktig fråga. Och inte minst är trygghetsfrågorna viktiga för våra medlemmar, resonerar Anders Holmestig.
Vill man ha detaljerna så är det samlat som 21 förslag i det uppdaterade trygghetsprogram som Fastighetsägarna lanserat. Där konstaterar Anders Holmestig att man hittills haft medvind. Det exempelvis i form av en lagstiftning som nu gör det lättare att vräka kriminella hyresgäster, nyligen också motsvarande för bostadsrätter.
– Men när vi drev på för detta hade vi egentligen främst fokus på lokaler. Men nu valde politiken att fokusera på boende. Så när det gäller kriminalitet kopplad till lokaler skulle man behöva skärpa lagstiftningen ganska rejält. Där är det fortsatt väldigt svårt att agera utifrån nuvarande regelverk, säger Anders Holmestig.
Här finns också en önskan att utvidga tillträdesförbudet. Nu kan det utverkas att gälla för en enskild butik. Fastighetsägarna arbetar för att det ska utvidgas för att gälla exempelvis ett helt köpcentrum.
Förslaget om obligatorisk tvingande platssamverkan är ett tydligt exempel på kontraktsparlamentarism.
Vi vill höja och reformera bostadsbidraget
– Jag märker att många i regeringen skruvar på sig när man för det på tal. Men det finns med i Tidöavtalet, och ska därför genomföras, fastslår Anders Holmestig.
Att skapa förutsättningar för frivillig (med betoning där) platssamverkan finns med i valplattformen. Men Anders Holmestig tror att det kommer att lagförslag till våren. Om en nytt Januari-, Tidö- eller vad för namn ett nytt regeringsavtal får, handlar det förmodligen mer om att lagen används förnuftigt – helst inte alls.
Men trygghetsfrågorna är brett definierade i Fastighetsägarnas valplattform.
– Det handlar också om möjligheten för alla att kunna efterfråga ett boende. Där vill vi höja och reformera bostadsbidraget.
Anders Holmestig ser den del som handlar om ökad tillväxt som viktigast.
– Sverige har fortsatt hög arbetslöshet och alltför långsam återhämtning efter lågkonjunkturen. För oss handlar det inte enbart om att kunna bygga mer, utan om hur fastighetsbranschen kan bidra till ökad tillväxt i flera aspekter. Då krävs det stabila villkor för fastighetsföretagande. Jag tjatar om att man i lågkonjunktur ska kratta manegen för att underlätta återhämtningen när det vänder.
Och på den fronten är Anders Holmestig ganska nöjd med vad regeringen levererat.
Det är viktigt att en mer funktionell och friare hyressättning lyfts som den viktiga tillväxtfråga det är
– Visserligen är det stort fokus på småhusmarknaden, men det finns ändå delar som är positiva för våra medlemmar.
Dit hör ambitionen att förenkla plan- och byggprocesser så att det kan byggas där det behövs mest, och att stoppa kommunala särkrav som bromsar investeringar. Fastighetsägarna driver på för stabila och förutsägbara villkor genom rimliga taxor och avgifter samt reformerade skatteregler som minskar trösklarna för ny- och ombyggnation.
Så långt råder också hyfsat konsensus. Men i Fastighetsägarnas plan för att öka tillväxten ryms också en mer funktionell och friare hyressättning.
Mindre konsensus nu. Men Anders Holmestig menar att förutsättningarna för en bredare diskussion har blivit bättre.
– Det är viktigt att detta numera lyfts som den viktiga tillväxtfråga det är.
Där ser han Produktivitetskommissionens rapport som betydelsefull. Där har de identifierat det svenska bostads- och hyresmarknadssystemet som ett systemfel och har föreslagit att fri hyressättning kan införas som en del av en bredare reform för att höja produktiviteten inom bostadssektorn. Här finns också hur Svenskt Näringsliv lyfter fram bostadsbristen som en flaskhals för företagens tillväxt, och vill reformera hyressättningen.
– Här har vi en del konkreta förslag för att skapa fungerande och transparenta hyresförhandlingar. Det var ju en vinst för oss att få till ett skiljeförfarande i de årliga hyresförhandlingarna. Men vi kan ju redan se att det finns en del saker som man behöver skruva på. Jag tycker bland annat att det behövs ett regelverk som skapar förutsättningar för att alla fastighetsbolag kan ta del av en tvistlösningsmekanism. Nu måste man ju ha ett avtal med Hyresgästföreningen, så det blir i slutändan de som bestämmer vem som får möjlighet till den här rätten, säger Anders Holmestig.
Det finns en klyfta mellan utbud och efterfrågan
Men är inte det en fråga som politiken, med viss rimlighet, bollar tillbaka till parterna att lösa?
– Jo, vi får börja med att tillsammans utvärdera det.
Men hur ser du på möjligheterna att ni löser det? Konfliktnivån skruvas ju snarare upp hela tiden.
– Det är en utmaning. Regelverket sjösattes samtidigt som vi fick hög inflation, priserna steg och räntorna drog i väg.
Fast det intressanta är kanske inte att styra upp det nuvarande systemet. Ni vill ju hellre ersätta det med en betydligt mer marknadsorienterad lösning.
– Som pragmatisk branschorganisation måste vi agera efter nuläge och vara konstruktiva i de diskussionerna. Men det hindrar oss inte att samtidigt ha visioner om vad som verkligen skulle fungera. Jag anser inte att det är ett motsattsförhållande, säger Anders Holmestig.
Dock är det inte ett resonemang som alla köper. ” De vill inte ha förhandlingar, de vill ha marknadshyra.” är ett uttalande som ofta hörs från Hyresgästföreningen.
– Det klistras på oss att vi enbart är förespråkare för marknadshyra. Det är jag ganska trött på. Det finns ju helt uppenbara problem på marknaden. Det finns en klyfta mellan utbud och efterfrågan. Många kan inte ens komma in på den hyrda marknaden. Att då bara säga att vi ska ha kvar allt som det alltid varit är oansvarigt, säger Anders Holmestig.
Där är det viktigt att en svensk regering är mer framåtlutande och ser till att vi inte hamnar i en situation som innan allbolagen
Men klisterburkarna står lika redo när någon yppar reformerad hyressättning i politiken. Anders Holmestig tar det moderata förslaget om Trygghetshyra som exempel. Även om förslaget har stora inslag av reglering, så dras det stora marknadshyreslarmet i gång.
– Det är en diskussion som är för viktig för att bara resultera i att man blir slagen på fingrarna för att förespråka en ren marknadshyra. Det gör det svårt att ha en förutsättningslös, intellektuell diskussion. Därför är det också en tveksam fråga i en valrörelse, säger Anders Holmestig.
Samtidigt tycker han att det är viktigt att frågan faktiskt har smugit sig in i flera partiprogram. Den pragmatiske Anders Holmestig tror att det är större möjlighet för en verklig reform om hyressystemet förändras i små steg med stabila majoriteter, snarare än ett spel för gallerierna som resulterar i att konfliktytorna förstärks.
Just nu diskuteras statsstödsreglerna på EU-nivå och det väntas ett förslag i december.
– Där är det viktigt att en svensk regering är mer framåtlutade och ser till att vi inte hamnar i en situation som innan allbolagen.
Det tredje benet är det stadigaste. Åtminstone i bemärkelsen att det handlar om långsiktiga spelregler för att fastighetsägare ska kunna göra investeringar för att bli en del av krisberedskapen. Här vill Fastighetsägarna riva hinder för lokal energiproduktion, investera i robusta elnät och rusta upp VA-systemen med fokus på klimatanpassning.
Men då är vi åter i kontraktsparlamentarismen och Anders Holmestigs beredskap för att få med frågorna i regeringsavtalen.
