Framgångsrika städer ökar friheten

I en replik menar Alexander Ståhle att Anders Ydsted inte förstått att vi står inför en stor transformation av trafiken och stadsmiljön. Han illustrerar med en rad exempel på vad som redan är på gång i dagens storstäder.

Annons:

Annons:


Det är mycket som händer nu. Låt mig illustrera detta med några citat från den internationella stads- och fastighetsarenan.

”Today, transportation in many cities requires owning a car, but new technologies are reshaping the game” skriver författarna till McKinsey-rapporten Urban mobility at a tipping point (2015). De fortsätter “Urban mobility will likely be lower cost, faster and safer and the lines between private and public will be increasingly blurred.”

Bilar i någon form kommer säkerligen finnas i framtidens städer men det är oklart hur. Det är mot denna bakgrund som Los Angeles borgmästare Eric Garcetti säger ”We might not own cars in this city in a decade.”. Det har kommit flera uttalanden från världsstäders borgmästare som visar att det är en ny tid. “Pedestrians and cyclists and bus riders are more important…  than car riders.” sa helt enkelt New Yorks tidigare borgmästare Michael Bloomberg. När Detroits borgmästare Mike Duggan säger ”Freeways cut off and isolate neighborhoods. We are still trying to recover from that.” är det också en smula revolutionerande. Att borgmästaren i “Motortown” så rakt på sak kritiserar stadens tidigare livsnerv är anmärkningsvärt.

”We need to build cities for citizens, nor for cars.” sa nyligen Indiens stadsutvecklingsminister. Paris borgmästare Anne Hidalgo har sagt “En stad där du är omgiven av kaos och bilar, det är inte en riktig stad… Idag saknar sextio procent av parisborna egen bil, 2011 var det fyrtio procent… Förändringen går snabbt.”

När trafikchefen för världens mäktigaste stad (New York) säger “People want to get around without the burden of owning a car… A car is the most inefficient assets that you have, sits 95 procent of the time unused… It is pedestrians, not cars, that drives the economy.” kanske det finns anledning att fundera på bilens roll och plats i den framtida staden. Janette Sadik-Khan, New York förra trafikchef, är en av dem som just nu stöper om USAs trafikpolitik i grunden, bort från bilen och mot andra effektivare trafikslag.

I Norden går utvecklingen också snabbt. Köpenhamn säljer sig som “The Bike Capital of the World”. Oslo lägger 4,3 miljarder på cykel och tänker stänga av sitt city för bilar. Helsingfors planerar bygga om alla sina infartsleder till stadsgator. Stockholm går planerna i olika riktning, men marknadsanalysen är tydlig. Det är gåvänlighet, ”walkability” som efterfrågas, precis som i USA.

“The market is flashing very large and very loud signals. –BUILD MORE WALKABLE URBAN PLACES– how do you know that? It’s because people are willing to pay 80 percent, 100 percent, 200 percent greater on a price per square foot basis for the housing, for the offices, for the retail because that’s where the market is and there’s not enough product.”, säger den amerikanska fastighetsprofessorn Christoffer Leinberger.

I samma linje sammanfattar London School of Economics stadsforskare sin studie Accessiblity in Cities (2014): “More compact urban growth, aligned with the increased provision of public transport infrastructure and services and pro-active support for non-motorised transport use, is likely to deliver substantial net economic and social benefits.” Och Mexicos förra president Filipe Calderon sa på WEF i Davos i år: “We cannot have these cities with low density, designed for the use of cars… We recommend those cities should have more density and more mass transportation.”

Och FN tillslut. UN Habitats chef Joan Clos förklarar “One reason that use of the private vehicle can decline with increased density is that higher densities make investment in urban transport infrastructure more viable.” Det handlar om frihet, social och ekonomisk utveckling. Detta driver städer utveckling. Harvardprofessorn Edward Glaeses stadsdefinition är enkel ”Cities are density and closeness.” Bilstaden skapar inte närhet, utan avstånd och tidsfattigdom.

”Inget talar för att vi kommer att vilja minska vår rörlighet i framtiden”, skriver Anders Ydsted. Och det har han helt rätt i. Problemet är bara att bilstaden inte kommer kunna leverera denna framtida rörelsefrihet. Anders Ydstedt, jag svarar dig som Janette Sadik-Khan brukar svara: ”I am not anti-car, I am pro choice!”.

Alexander Ståhle
Stadsbyggnadsforskare KTH

 

Annons: