Energibolaget Solör Bioenergi har aviserat flera kraftiga höjningar av fjärrvärmepriset den senaste tiden. Nu svarar bolagets vd Anders Pettersson på kritiken.
Den senaste månaden har Solör Bioenergi meddelat flera prisökningar från och med årsskiftet. I Falköping höjs det rörliga priset höjs med 18,8 öre per kWh vilket innebär att sommarpriset ökar med 40, 4 procent och vinterpriset med 24,1 procent. Det fasta priset är oförändrat. Och i Härryda blir det en ökning på 15 procent från den 1 januari 2025. I Ale sker det enligt Fastighetsägarna en prishöjning på 27 procent – Solör menar 18 procent, att det skiljer beror bland annat på olika antagande om hur leveransen fördelas över året .
Kritiken har inte låtit vänta på sig. Kanske tydligast sammanfattat när Thomas Thiel, vd på kommunala Falköpings Hyresbostäder, menade att prishöjningen är en käftsmäll både mot fastighetsägare och kommunens potential.
Från Fastighetsägarna har man pekat på hur prisutvecklingen inte alls varit densamma i närliggande nät. Ett exempel är Ale och Partille där fjärrvärmenäten tidigare var i Göteborg Energis. Sedan ett kommunägt bolag tog över i Partille har priset ökat med 20,6 procent, medan prisutvecklingstakten i Ale, ägt av Solör Bioenergi, varit nästan den dubbla. Även här kommer man fram till olika siffror, från Solörs sida menar man att skillnaden är 33 procent,
Oavsett kan det konstateras att det handlar om rejäla prisökningar. Solör bioenergi är långt ifrån ensamma, men är ett av de bolag som skruvat upp sina taxor mest den senaste tiden.
– Det är väldigt svårt att jämföra olika fjärrvärmeanläggningar med varandra. Priset beror helt och hållet på vad väljer för bränslen där vi är till 100 procent biobränslebaserade och eldar inga sopor, säger Anders Pettersson, vd Solör Bioenergi.
Enligt Partille Energis hemsida baserar man uppvärmningen till 70 procent på återvunnen energi i form av industriell spillvärme och avfallsförbränning. Cirka 20 procent kommer från förnybara bränslen och resterande 10 procent produceras med hjälp av naturgas.
I Ale har Solör fått merparten av energin genom värmeåtervinning från kemikalietillverkaren Perstorp Oxo. Dessa leveranser har dock minskat vilket gör att Solör köper dyr spetsvärme från Göteborg Energi
Anders Pettersson fortsätter sitt resonemang.
– Det beror också väldigt mycket på om det är ett väldigt utspritt nät med ett flertal mindre fastigheter på ett stort område, eller om det är som i exempelvis Stockholm med sjuvåningshus tätt intill varandra, säger Anders Pettersson.
Lika för alla är att man behöver hantera prisökningar på biobränsle på över 100 procent.
– Men där gör såklart olika ägare olika övervägningar kring hur mycket man vågar, kan och vill agera krockkudde för kunderna, säger Anders Pettersson.
Han resonerar kring att prishöjningarna blir särskilt dramatiska för fjärrvärme, till skillnad från andra varor, eftersom de bara regleras en gång per år.
En följd av Solörs prisökningar är att ett flertal fastighetsägare, verksamma i områden där ni har era nät, nu överväger att ta den stora investeringen för andra uppvärmningsalternativ. I förlängningen kan ni alltså tvingas ta ut era kostnader på en ständigt krympande kundgrupp. Är det hållbart?
– Det skulle jag inte säga är något större problem. Den största kostnaden vi har är just biobränslet. Och det är en kostnad som relaterar ganska direkt till det sammanlagda värmebehovet i ett nät. Om någon väljer att koppla från sig så minskar alltså vår kostnadsmassa.
Men om vi fortsätter på hållbarhetsspåret. Det handlar då om att välja elbaserade alternativ för uppvärmning. Något som de Fastighetstidningen har pratat med helst skulle undvika av klimatskäl. Hur ser du på ert ansvar i hållbarhetsfrågor?
– Det är en svår fråga. För om vi å andra sidan skulle sälja fjärrvärme på ett sätt att vi inte tjänade på det skulle det resultera i två alternativ: Antingen att vi tvingas lägga ner verksamheten. Eller att vi inte längre kan låna på verksamheten och därmed ingen möjlighet att fortsätta investera i våra fjärrvärmenät.
På flera håll täcks de kraftiga taxehöjningar (även kostnader för VA, el och avfall) som fastighetsägare drabbas av inte av vad man får ut av ökande hyresintäkter. Fortsätter denna prisutveckling blir det en minusaffär att driva hyresfastigheter på dessa orter. Det drabbar inte bara enskilda näringsidkare, utan det kan bli problem att rekrytera ny arbetskraft till kommunen och så vidare. Hur Solör något ansvar?
– Jag skulle säga att vårt ansvar är att driva en hållbar verksamhet där vi kan fortsätta att leverera fjärrvärme och tillräcklig lönsamhet för att göra fortsatta investeringar, säger Anders Pettersson.
De problem fastighetsägarna har menar jag mer ligger på att de agerar på en reglerad marknad.
Men till skillnad från ett energibolag kan ägare av hyreslägenheter inte bara anpassa sina hyresintäkter efter kostnaderna.
– Nej, och ett av de största problemen är ju just att vi har en reglerad marknad i den änden. I den lokalen där jag sitter i Stockholm står det ju i en bilaga till kontraktet att vi betalar för ökade fjärrvärmekostnader oavsett vad den blir. Så de problem fastighetsägarna har menar jag mer ligger på att de agerar på en reglerad marknad där Hyresgästföreningen inte accepterar de höjningar som egentligen skulle behövas.
Solör Bioenergi ägs till 40 procent av by Polhem Infra, ett bolag som ägs gemensamt av Första, Tredje och Fjärde AP-fonden med uppdrag att generera avkastning till det svenska inkomstpensionssystemet.
Vilka avkastningskrav har du att förhålla dig till? Är de större än för branschen i övrigt?
– Många bolag är kommunala, och vilka avkastningskrav de har att förhålla sig till är svårt att veta. Men vad man också ska veta är att avkastningskrav inte sätts för ett enskilt år, utan över en längre period. Vi har inte nått upp till de avkastningskrav våra ägare ställer på oss sedan sommaren 2022 och sedan dess har vi inte betalat någon utdelning till ägarna.
I slutet av året 2023 beslutades det på en extra bolagsstämma att ge aktieägarna en utdelning på 500 miljoner. Denna utbetalning är dock ännu ej gjord.
– Det stämmer dock såklart att vi tidigare gjort stora utdelningar i samband med refinansieringar och att det såldes aktier. Men efter att vi drabbats av dessa stora prisökningar har vi alltså inte gjort några utdelningar.
Det har även funnits kritik mot att Anders Pettersson både 2021 och 2022 fått en bonus på drygt 10 miljoner kronor.
– Där får jag väl säga som alla PR-firmor gör. Det kan jag inte kommentera det är en fråga för vår styrelse som sätter min lön och eventuella bonusar
Men de fastighetsägare som nu talar om höjda taxor som en käftsmäll – det kommer alltså inte att vara några utdelningar på deras bekostnad?
– Nej, den lönsamheten ser vi inte komma just nu.