Från Stadsmissonen till Klara kyrka, men engagemanet för de hemlösa är kvar hos Marika Markovits. Foto: Casper Hedberg
Publicerat 26 februari, 2021

”Social housing behöver inte bli ett stigma”

Vi blir ideologiskt korrekta men praktiskt grymma. Så resonerar Stockholms nya domprost Marika Markovits, kring invändningarna mot en svensk modell av social housing.

Hon kan inte låta bli att reagera på plastpåsarna med någons tillhörigheter utanför portarna. För även om hon vikt en fjärdedel av sitt liv åt hemlösa, och trots att Klara kyrka är en fristad för hemlösa, så ska det heliga rummet respekteras. Dessutom är Marika Markovits sedan november domprost i Stockholms domkyrkoförsamling. Men det betyder inte att hon släpper det stora engagemang för hemlöshetsfrågor hon drivit under sina 15 år som direktor på Stockholms Stadsmission.

[ Annons ]

Hon blickar ut över bänkarna inne i Klara Kyrka. Flera av dem som sökt sig hit denna råkalla dag i slutet av 2020 är tydligt märkta av hemlöshet. Pandemin har förvärrat situationen.

– Har man inte ett hem är det omöjligt att upprätthålla restriktionerna. Jobbigast är det för de som lever i akut hemlöshet och sover ute, bor i trappuppgångar eller möjligen i något akutboende. Tänk att man blir sjuk men inte sjuk nog att läggas in på sjukhus.

Enligt socialstyrelsens senaste nationella kartläggning från 2017 är antalet människor i hemlöshet över 33 000. Men det finns stora mörkertal – inte minst grupper som inte täcks in i mätningen, som papperslösa. Marika Markovits menar att ekonomiskt tuffare tider i pandemins spår gör att det måste till snabba och konkreta lösningar.

Kanske kommer svaren i november 2021 när regeringens särskilde utredare Karolina Skog ska presentera sina förslag om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Men från Stadsmissionens sida menar man att utredningsdirektiven inte är tillräckligt långtgående. Därför innehöll rapporten Hemlös 2020 ett detaljerat förslag på en nationell strategi mot hemlöshet. En strategi som inbegriper det närmast tabubelagda begreppet social housing.

Stockholms nya domprost Marika Markovits har lång erfarenhet av hemlöshetsfrågor från sin tid som direktor på Stockholms Stadsmission. Foto: Casper Hedberg

Vi ska strax återkomma till de konkreta förslagen, men med tanke på Marika Markovits nya uppdrag känns det naturligt att börja i de mer etiska aspekterna. Att den religiösa betydelsen av begreppet stigmatisering handlar om mirakel har mycket lite med saken att göra. Men det känns på något sätt relevant att tala med en präst om den sociologiska betydelsen av begreppet. Detta då risk för stigmatisering ofta hävdas som det främsta argumentet mot social housing.

– Det är viktigt att förstå hur mekanismen att stöta ut andra finns inbyggt i det mänskliga. Vi överlever via gruppen, så risken att exkluderas upplever vi som hotfull. Därför reagerar vi med ryggmärgsreflexen vid minsta risk att någon stigmatiseras. Och självklart ska vi motarbeta det via ideologi och via tron.

Det är den ideologiskt goda sidan av frågan, menar Marika Markovits. Men så fortsätter hon:

– Fast när vi som är väletablerade i samhället ska skapa system för andra, som inte har samma möjligheter, är det väldigt sällan vi faktiskt frågar hur de upplever det. Om de inte upplever det som stigmatiserande – då ska vi våga oss på det i högre grad.

En pragmatisk samhällsbyggare måste alltid räkna in att det kommer finnas former av diskriminering.

Genom att inkludera social housing i form av insprängda hus och lägenheter i det ordinarie beståndet går det att hantera, anser Marika Markovits.

– En pragmatisk samhällsbyggare måste alltid räkna in att det kommer finnas former av diskriminering, eftersom vi har den mekanismen att ständigt värdera varandra. Men med gott stadsbyggande kan vi undvika de värsta avarterna.

Marika Markovits menar att vi bara behöver ta oss över Östersjön för att se att det kan fungera. Den finska Y-stiftelsen, som skapades 1985, äger idag över 17 000 lägenheter i över 50 städer och kommuner. Stiftelsen är numera landets fjärde största fastighetsägare och är den största sociala hyresvärden.

– När man pratar med finländare så vet de vilka hus som tillhör Y-stiftelsen. Men de tycker inte att det är dåligt att bo där. Det är snygga och bra hus och det skapar inte sociala problem i området.

– Hemlösheten ökar med 500 till 700 personer varje år. Den allmänna bostadspolitiken fungerar inte, menar domprost Marika Markovits. Foto: Casper Hedberg

Att bygga inkluderande på det sättet är egentligen ingen främmande tanke i Sverige. Visionen att skapa ett socialt blandat boende i nybyggnadsprojektet Frihamnen i Göteborg väckte en hel del uppmärksamhet när det presenterades 2014. Fördelningen av de billigare hyreslägenheterna var den största knäckfrågan, men också om kommuner har rätt att använda sitt planmonopol och sina bostadsbolag för att införa ”social housing” i Sverige. Nu har dock detaljplanearbetet för hela det stora Älvstadsprojektet stött på patrull.

Men bara några dagar innan intervjun berättar Stockholmshems styrelseordförande Björn Ljung (L) i lokaltidningen Mitt i om det stora bostadsprojektet i Råcksta som ska integrera bostäder för socialt utsatta med vanliga hyresrätter.

– Vad roligt! utbrister Marika Markovits samtidigt som hon skummar artikeln jag visar fram.

Hon säger att hon hoppas att det inte handlar om att spä på de 23 000 sociala kontrakt som redan finns.

– Att socialtjänsten blivit en allt större hyresvärd är ingen bra lösning. Det leder till att människor fastnar i en sekundär bostadsmarknad där man inte kan flytta eller styra sin tillvaro själv. Man bor inte på samma villkor som alla oss andra.

Det är därför det behövs en nationell hemlöshetsstrategi, menar Marika Markovits. Hon pekar på behovet av förändringar i socialtjänstlagen för att trygga rätten för barn att garanteras bostad, att staten måste pressa på kommunerna att ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen.

– Men det är också viktigt att kunna samla kunskap från hela landet. För hemlösheten flyttar runt, det går inte att tänka att 290 kommuner ska lösa det var för sig. Och vi har den senaste tiden sett hur kommuner gärna puttar problemen över kommungränserna.

I sin hemlöshetsrapport trycker Stadsmissionen också på att arbetet måste ske evidensbaserat. Där är modellen Bostad Först, som Stockholms Stadsmission arbetet efter sedan 2016, viktig. I Sverige har olika former av trappmodeller länge varit kutym. I dessa ställs hårda krav på att individen först kommer tillrätta med sitt missbruk, innan den hägrande egna bostaden kan bli aktuell. Ett återfall och man halkar ner för hela trappan. I Bostad Först vänder man på resonemanget.

– I den gamla traditionella modellen blir bostaden en belöning när man nått hela vägen upp för trappan. Den vägen är dysfunktionell och cementerar hemlöshet. Via Bostad Först klarar 80 till 90 procent att ta över sitt kontrakt med tiden.

–Jag har sett för många exempel på hur den svenska jämställdhetsviljan, som i grunden är vår viktigaste solidaritetsvärdering och som jag värdesätter något enormt, leder till att vi missar vad som fungerar i praktiken, säger domprost Marika Markovits. Foto: Casper Hedberg

För att kunna genomföra en hemlöshetsstrategi i större skala menar Marika Markovits att vi behöver ta steget att införa social housing.

– Delvis har vi ju redan det i form av sociala kontrakt. Men det behöver utvecklas en bättre modell.

Vi har avhandlat risken för stigmatisering, en annan invändning är att det kan bli extremt dyrt?

– Stort utbyggda system som i Wien kostar såklart väldigt mycket då de riktar sig väldigt brett. I Wien bor många subventionerat.

Därför betonar hon att bostadspolitiken behöver jobba med flera verktyg. Ett breddat bostadsbidrag kan vara en del. Att få fler fastighetsägare att ta bort inkomstkrav som inte räknar in bostadstillägg och försörjningsstöd är ett annat.

– Enligt Stockholm stads senaste hemlöshetsrapport har andelen kvinnor i hemlöshet ökat. Men majoriteten är kapabla att klara ett eget boende. Så där är det viktigt att kunna arbeta med förturer i bostadsköerna.

Men hon landar i att det ändå måste till särlösningar på bostadsmarknaden för vissa grupper. Med den nya beräkningsmodell som Boverket presenterade i höstas beräknas drygt 56 000 hushåll ha en orimlig boendesituation där de saknar ekonomiska möjligheter att ta sig ur den.

– Det är trots allt inte en större grupp människor än att ett samhälle som Sverige kan hantera det med särlösningar, säger Marika Markovits.

Men det innebär alltså att vi ger upp den allmänna bostadspolitik som Sverige bedrivit i över ett halvsekel och som vilar på tanken om ett jämställt samhälle?

– Nu kanske jag blir känslomässig. Men jag har sett för många exempel på hur den svenska jämställdhetsviljan, som i grunden är vår viktigaste solidaritetsvärdering och som jag värdesätter något enormt, leder till att vi missar vad som fungerar i praktiken.

Marika Markovits funderar tyst ett tag.

– Vi blir ideologiskt korrekta men praktiskt grymma!

Bänkarna här i Klara kyrka fylls av människor som inte kan slå sig fram.

Hon betonar att han absolut är för en generell välfärdspolitik som skapar förutsättning för ett gott boende för alla. Eller nästan alla – Marika Markovits återkommer till att det kommer finnas kvar en grupp som kräver särlösningar.

– På Stadsmissionen ser vi vart den allmänna bostadspolitiken har fört oss. Hemlösheten ökar med 500 till 700 personer varje år.  Det funkar inte.

En blick ut över kyrksalen igen.

– Det som händer är att bänkarna här i Klara kyrka och på Centralstationen alldeles här intill fylls av människor som i jämlikhetens namn inte kan slå sig fram. För dem blir inte trösklarna in på bostadsmarknaden tillräckligt låga. Detta eftersom såna som du och jag har kraft och förmåga att tillgodogöra oss systemet samt är mycket snabbare och skickligare att få ut fördelarna. Det blir en ideologisk dröm där folk far illa.

Stadsmissionens förslag till nationell strategi mot hemlöshet
1 Bostad Först är en nödvändig utgångspunkt.
2 Statligt ansvarstagande krävs för att bryta hemlösheten.
3 Tydliga krav på kommunerna är nödvändigt.
4 Socialtjänstlagen behöver uppdateras.
5 Samverkan är en nyckel till framgång.
6 Vi behöver bygga hållbara samhällen.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]