[ Annons ]

Foto: Familjebostäder.
Publicerat 19 oktober, 2021

Projektet Stockholmshyra avslutas

Målet var att införa systematisk hyra hos de kommunägda bostadsbolagen i Stockholm. Men parterna har inte kommit överens och avslutar därför projektet Stockholmshyra – fem år efter det inleddes.

Tanken med Stockholmshyra var att hyresgästerna skulle få en systematisk tillämpning av bruksvärdessystemet. Detta eftersom hyresnivån för många lägenheter hos de kommunala bolagen ligger på samma nivå, trots stora skillnader i både standard och läge. Men förhandlingarna mellan Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder och Hyresgästföreningen Region Stockholm ledde inte till en överenskommelse.

– Det är bara att beklaga att vi inte nådde i mål. Bruksvärdessystemet behöver moderniseras och förhandlingsmodellen mellan parterna behöver utvecklas för att möta framtida utmaningar, vilket vi är fortsatt överens om. Därför kommer arbetet att fortsätta i andra former, säger Anette Sand, vd på Stockholmshem, i ett gemensamt uttalande från bostadsbolagens vd:ar.

[ Annons ]

Projektet har pågått i över fem år. I december 2018 slöts en överenskommelse om grundläggande principer och parterna har sedan dess arbetat med detaljerna. Man har varit överens om många delar, men utmaningen att enas om en systematik som både tar hänsyn till ett stort varierat bestånd och som är tydligt för hyresgästerna blev för komplex. 

Hyresgästföreningen tror på systematisk hyressättning, enligt Simon Safari, ordförande Region Stockholm, som poängterar att systemet är etablerat i över 100 kommuner. Men i Stockholm lyckades man alltså inte.

– Grundorsaken var framför allt att vi stod väldigt långt ifrån varandra. Gapet mellan höjda respektive frysta hyror bara växte. Tidigare låg man på mellan 25 och 30 procent frysta hyror per år, till nu att vi är nere på 8 procent. Det kan vi inte gå med på. Det innebär alltså att majoriteten får hyreshöjningar, säger han.

Simon Safari säger att om han ska vara efterklok så var det kanske en dum idé redan från början att försöka komma överens med tre olika bolag samtidigt.

– Hade vi förhandlat med ett bolag åt gången hade det kanske gått bättre, säger Simon Safari.

Anette Sand håller med om att man inte riktigt förstod komplexiteten när projektet började.

– Det är över 60 000 lägenheter som omfattas, det är tre olika bolag, tre olika förhandlingsdelegationer. Att så många ska komma överens är en krångligt i sig. Men det största komplexiteten är att det är så många olika kriterier, läge, storlek, ålder på fastighet, typ av byggnad, renoveringsnivå och så vidare. Vi klarade helt enkelt inte av att bli överens kring detaljerna i alla kriterier, säger Anette Sand.

Så det finns alltså enligt dig ingen enskild punkt som går att peka ut?

– Egentligen inte. Snarare tvärtom – det är många punkter där vi är väldigt överens. Hade vi haft oändligt med tid hade vi säkert kommit ända fram. Men vi kände att det var dags att bryta och istället jobba på ett annat sätt med det material vi nu kommit fram till, säger Anette Sand.

För Nathalie Brard, chef fastighetsmarknad på Fastighetsägarna Stockholm kom beskedet inte som en överraskning.

– Det är genuint svårt att finna en samsyn om en part kan förhindra varje förändring som den inte gillar. Det är därför det behövs ett regelverk som sätter ramarna för den här typen av förhandlingar. En av de utredningar som tillsattes genom januariavtalet gjorde ett försök att ta fram ett sådant regelverk. Tyvärr var förslaget inte tillräckligt skarpt för att fungera. Ska vi skapa goda förutsättningar för hyresrättens utveckling, är det viktigt att det inte dröjer för länge innan lagstiftaren tar tag i den frågan på nytt, säger hon.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]