Helsingborgshem: Alla kan inte förvänta sig att allt är som vanligt

Som stadens allmännyttiga bostadsbolag med runt 12 000 lägenheter ligger Helsingborgshem nära den kommunala verksamheten i stort. Och där har beredskapsfrågorna klättrat högt på agendan de senaste åren. Jonas Jacobsson Gjörtler pekar på ett tydligt skifte efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, även om frågorna var på väg upp redan dessförinnan.

Men han börjar helst i en annan ände än i hotbilderna.

[ Annons ]

– Vi tittar inte bara på ett specifikt scenario A eller B, utan skapar mer robusthet i hela vår verksamhet. Beredskapen tar sitt avstamp i att bygga en robust vardag, vilket också är till nytta när det händer något mer allvarligt, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.

Det mest konkreta är likt övriga branschens arbete. Helsingborgshem har gått igenom samtliga skyddsrum, gjort en genomlysning och säkerställt status och funktion. De flesta går att använda direkt, medan ett par behöver åtgärdas.

– Man har under decennierna, när det inte kändes så viktigt, ibland använt dem till annat och dragit felaktiga rördragningar. Det klassiska. Där har vi några som behöver fixas till, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.

Beredskapen tar sitt avstamp i att bygga en robust vardag.

Men i ett av bolagets skyddsrum har det satsats på ren innovation. Där har det kommunala stadsnätsbolaget Pingday, som ägs av Öresundskraft och Helsingborgs stad, byggt det som beskrivs som Sveriges första uppkopplade skyddsrum. Utrymmet ligger på Drottninghög, används i vardagen som cykelförråd och rymmer 155 personer. Utmaningen var att dra in fiber utan att förstöra lufttäthet och strålningsskydd. Nu finns sensorer som mäter antal personer, luftkvalitet, koldioxidnivå och temperatur, och en kriskommunikationssida som fungerar även när internet och mobilnät ligger nere, via en lokal server kopplad till stadsnätet. Skyddsrummet invigdes i april 2026, med en delegation från den ukrainska staden Vinnytsia på plats.

Jonas Jacobsson Gjörtler är noga med att tekniken egentligen är Pingdays projekt, genomfört i Helsingborgshems skyddsrum. Hans egen poäng är samverkan, att en del kan lösas av en aktör själv medan annat blir bättre gjort tillsammans med staden, staten eller leverantörerna.

Kommunalrådet Christian Orsing talar om att se över kritiska beroenden. Helsingborgshem har gjort sin läxa – från värme och ventilation till passersystem, larm och hissar, och att reda ut vad som händer när strömmen försvinner. Mycket av det gjordes för några år sedan, när risken för frånkopplingar på grund av effektbristen i Skåne var högaktuell.

– Passersystemen är ett bra exempel. Vi trodde att vi hade en bra bild, och sedan blev det frågetecken. Står dörrarna öppna, eller fungerar det som vanligt? Det var bra att reda ut, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.

Så även om kriget i Ukraina är ögonöppnare och drivkraft är mycket av arbetet kopplat till ren förvaltningsvardag.

Reservkraft är ett annat spår, men inte i bemärkelsen att kunna leverera full värme i varje hus. Det handlar snarare om att hålla i gång system med pumpar och annat. Och kanske ännu mer att tillsammans med staden peka ut trygghetspunkter dit boende kan vända sig vid ett längre avbrott.

En del av beredskapen riktar sig rakt mot de boende, och budskapet är att ingen kan räkna med att allt fungerar som vanligt i en kris.

Är det ett arbete som också handlar om att sänka förväntningarna hos de boende, att det till exempel kan bli lite kallare om det krisar?

– Ja, absolut. Alla invånare har ett ansvar att klara sig själva en tid. Man behöver mat och vatten och att kunna hålla sig varm ett tag. En del av arbetet är kommunikation, och nu under beredskapsveckan är det mycket kring det. I grunden är det ingen skillnad mot att bo i villa, förväntningarna finns på båda, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.

Samtidigt går det en gräns för vad som är rimligt att bygga bort.

– Att bygga parallella, helt självgående system överallt skulle bli oerhört dyrt. Det tror jag inte någon skulle tycka är rimligt, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.

Det finns en del finansieringskostnader som är olösta, inte minst för skyddsrummen. Fastighetsägaren ska stå för underhållet, men vem som ska betala för en verklig uppgradering är mindre självklart.

– Skyddsrummen är inte till bara för hyresgästerna, de är allmänna och en samhällsfunktion. Ska man höja nivån tydligt och det blir en stor kostnad, är det kanske inte rimligt att hyresgästerna betalar. Då kan det vara aktuellt med en annan finansiering, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.

Det mesta av det Helsingborgshem gör i dag ryms däremot inom vad han kallar god fastighetsförvaltning. Och där ser han en poäng som går bortom kris. När bolaget ändå går igenom system och beroenden hittar det saker som går att göra bättre, och ny teknik som styr och effektiviserar ger både lägre kostnader och mindre sårbarhet. Övningarna med krisledningen tränar dessutom in en metodik för att hantera störningar, stora som små.

– Att skapa robustheten i vardagen är den bästa grunden för att också klara tuffare lägen, säger Jonas Jacobsson Gjörtler.