När kommunen rustar för kris hamnar fastigheterna i frontlinjen

Bilden av beredskap som något som bara aktiveras vid kris stämmer dåligt med hur Helsingborg arbetar. Och när staden växlade upp sitt beredskapsarbete blev fastighetsägarna snabbt en del. Både i vardagen som beroende av fjärrvärme och vatten, och som förvaltare av bostäder där hissar, larm och passersystem måste fungera även när elen viker. Men Christian Orsing vill också dra in fastighetssektorn i hela totalförsvarstanken.

Christian Orsing har sin bakgrund i polismyndigheten och näringslivet, och avslöjar sin ålder (47 år) med referensen att han är uppvuxen i det kalla krigets Sverige. För egen del låg det därför nära till hands när Helsingborg först började återupprusta inom IT, efter att staden sett allt fler överbelastningsattacker och sårbarheter. Nästa steg kom med Carl-Oskar Bohlins numera kända linje från Folk och Försvars rikskonferens i Sälen: ”Det kan bli krig i Sverige…”

– Carl-Oskar Bohlins och dåvarande överbefälhavarens tal blev på något vis en väckarklocka som gav en bredare acceptans för att börja göra förflyttningar, säger Christian Orsing.

[ Annons ]

Drygt 100 miljoner kronor sköts till i extraordinära satsningar för att göra snabba åtgärder utifrån stadens risk- och sårbarhetsanalys. Parallellt fördes beredskapsfrågan in i den ordinarie linjeorganisationen. Fastighetsnämnden har numera skrivet i sitt reglemente att alla investeringar och reinvesteringar ska speglas mot ett totalförsvarsperspektiv. Resultatet har blivit fritidsgårdar som gjorts om till trygghetspunkter, lager med tältsängar, utbyggd generatordrift på äldreboenden och nödvattenplaner.

Satsningarna är inte gratis. Men Christian Orsing menar att beredskapen inte sker på bekostnad av skola, vård och omsorg. Ibland får det ändå svida i budgeten.

– Jag ska vara ärlig. Klart som sjutton att jag hade hoppats kunna prioritera annat än generatorer. Att köpa dieseltankar är inte direkt drömmen. Men i valet mellan det, och hur illa det hade kunnat gå för samhället, tar vi den prioriteringen, säger Christian Orsing.

En bärande princip Christian Orsing återkommer till är ”dual use”.

– Att köpa burkar och ställa i ett förråd som ingen äter, det är inte vad det går ut på. Trygghetspunkterna på fritidsgårdarna använder vi till barn- och ungdomsverksamhet och till idrottscuper. Nödradiosystemet, som är ett komplement till Rakel, använder vi på stadsfester och festivaler, säger Christian Orsing.

Får man med sig hela kommunen? Om man kommer släpande med nödsängar till fritidsgårdarna, köper folk det?

– I början skojades det en del om foliehattar, och lokalmedia skrev krönikor om att jag satt och ritade bunkrar med dokumentförstörare och konservburkar. Men det har avtagit. Vi ligger vid Öresunds fot, den ryska skuggflottan passerar dagligen utanför, och vi har haft Natotoppmöte här. Vi sitter mitt i en kritisk försörjningskorridor för landet och för våra allierade. Beredskapsfrågorna ligger inte långt från Helsingborgs dna, säger Christian Orsing.

Kanske att din foliehatt blåste av rejält med Donald Trumps utspel om Grönland?

– Ja, och det ligger ju nära oss på fler sätt. Ibland är jag lite vanvördig och konstaterar att Stockholm är vår huvudstad, men den ligger 60 mil i fel riktning. Köpenhamn är i många avseenden mer vår huvudstad.

Christian Orsing trycker flera gånger på vad han kallar för beroendeförhållanden. Där har han en tydlig uppmaning, inte minst till fastighetssektorn, att om inte alltid bryta dem så åtminstone kartlägga dem.

– Det värsta som finns i Sverige är nånannanismen, att man tror att någon annan har tänkt. Jag vet vad mina grannar kan vänta av mig, och de vet vad de kan vänta av mig. På samma sätt i näringslivet, säger Christian Orsing.

På systemnivå har staden gjort egna val som stärker robustheten. Helsingborg har satsat på en förbränningsanläggning för sopor, vilket gör att en stor del av värmen kommer via fjärrvärme utan att staden exponeras mot gas eller pellets på samma sätt som exempelvis Ukraina.

– Sopor är ofta något du kan ha regional eller nationell rådighet över, säger Christian Orsing, som samtidigt påpekar att förbränningen behöver klimatkompenseras, bland annat genom koldioxidinfångning.

För den enskilda fastighetsägaren handlar det om att vända sig till sin fjärrvärmeleverantör, i Helsingborg Öresundskraft, och ta reda på hur robust leveransen faktiskt är, för att sedan göra en enkel risk- och sårbarhetsanalys. Christian Orsing lyfter gärna lösningar med dubbel nytta. En bostadsrättsförening med befintlig solcellsanläggning kan komplettera med begagnade batterier och bygga en redundans som både kapar dyra effekttoppar och skapar beredskap.

– När energitaxorna i Skåne skenar går den typen av investering att räkna hem samtidigt som man bygger en beredskapsförmåga. Det blir nästan som ett litet kinderägg, säger Christian Orsing.

Dual use, dubbel nytta.

Christian Orsing blickar gärna framåt. I skarp testmiljö på Öresundskraft kör Helsingborg så kallad Vehicle-to-Grid, där inkopplade elbilar, både tjänste- och privatfordon, används som effektregulator och hjälper till att kapa morgontoppar i nätet. Ambitionen är att ta med sig sådana lösningar in i nya stadsdelar. I Östra Ramlösa, där ett nytt regionsjukhus ska byggas, utmanar staden fastighetsaktörerna att bygga in robusthet från start.

– Vi vill ha en stadsdel som är väldigt robust, säger Christian Orsing.

Christian Orsing pekar också på att robustheten kan bli en konkurrensfördel. När Skanska tecknade en avsiktsförklaring med staden om ett robustare kontor i Oceanhamnen, en idé bolaget själv burit på, var det för att pröva en fastighet riktad mot totalförsvarsföretag. Christian Orsing menar att företag i totalförsvarsviktiga branscher, som livsmedelsjätten ICA eller försvarsföretaget Mildef, känner en trygghet i att växa i en stad som har jobbat igenom sina risk- och sårbarhetsanalyser (läs mer om Skanskas pilot nedan).

Även allmännyttan är indragen. Christian Orsing lyfter gärna ett exempel där kommunala Helsingborgshem tillhandahållit ett skyddsrum som rustats upp till något helt nytt.

– Öresundskraft och dotterbolaget Pingday, som äger vårt stadsnät, har tagit ett gammalt kalla krigs-skyddsrum och uppgraderat det med lärdomar från Ukraina. Vi har byggt in öppet wifi, generatorer och sensorer som visar hur många platser som är lediga och hur luftkvaliteten är, och vi får en lägesbild direkt i kommunens ledningscentral, säger Christian Orsing.

Helsingborgshem har dessutom gått igenom samtliga skyddsrum och arbetar med kontinuitetsplanering och reservkraft.

Samtidigt är Christian Orsing uttalat frustrerad över den statliga styrningen. De sektorsansvariga myndigheterna blir stuprör som var för sig inte löser helheten, menar han. Det är i kommunen trådarna möts.

– Det är hängrännorna som behövs. När ICA möter oss ute i en kommun får de vatten, energi och hamn i samma samtal. De vill inte möta ett enskilt stuprör, de vill möta någon som företräder helheten, säger Christian Orsing.

Hans skarpaste kritik riktas mot upphandlingsreglerna. Flera av Helsingborgs första beredskapssatsningar överklagades i tre omgångar.

– Lagen om offentlig upphandling är drömmen för främmande makt. Danmark har infört en särskild lagstiftning så att beredskapssatsningar inte blir föremål för överklagande. Det står på min önskelista, säger Christian Orsing.

Han pekar också på elsystemet. När staden bygger upp förmåga att starta ett nedsläckt nät och köra i ödrift har den ändå ingen rådighet, eftersom det är Svenska Kraftnät som styr, och de städer som har kraft får inte behålla den.

– Vi har egentligen inga incitament, för staten tar den kraft vi har. Men vi ser det ändå som en konkurrensfördel att ha en förmåga som är mer långtgående än andra städers, säger Christian Orsing.

Han återkommer till att det viktigaste kanske ändå inte är krigsscenariot, utan vardagen. Ju mer robust en stad är, desto större blir avskräckningseffekten, och desto bättre fungerar den när elen faller bort en helt vanlig vinterdag.

– Helsingborg är en stad som hellre gör något än inte gör något, säger Christian Orsing.