Sveriges rättsapparat har allt fler fall att hantera, inte minst på grund av den ökande gängkriminaliteten, och med fler häktade och dömda krävs fler lokaler inom Kriminalvården. Som vi skrev i en artikel i oktober förra året måste det cirka 17 000 fler platser fram till 2033. Medel finns, regeringen har ökat anslaget från 14,1 till 26 miljarder kronor för åren 2023–2027.
Men regeringens och Kriminalvårdens stora problem är att det finns få aktörer som bygger och förvaltar säkerhetsfastigheter och att processerna tar tid – inte minst för att många kommuner ställer sig tveksamma till etableringar av fängelser inom kommungränsen.
[ Annons ]
Olov Holst, är från och med idag nationell samordnare med uppdrag att få fart på processerna. Fastighetstidningen får tag på honom när han är på väg till en första briefing av justitieminister Gunnar Strömmer.
– Det är för tidigt att förklara exakt hur jag ska gå till väga men jag har förstått att det jag ska ha en fri roll och tänka utanför boxen. Att vända på alla stenar och i det sammanhanget även se till att den privata fastighetssektorn är med på tåget.
Han har var fram till den 1 februari kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna och som moderat politiker verkat inom kommunpolitiken sedan 2012. En erfarenhet som säkert kommer väl till pass för att lirka upp motstånd för projekt i olika kommuner.
– Det fanns säkert en tanke hos regeringen att välja en person med min bakgrund, säger Olov Holst.
Hur ser du på att kommuner, som till exempel Svedala, sätter krokben för planer på anstalter? Bör regeringen fatta besluten och köra över kommunerna?
– Nej, det tror jag inte är en bra väg. Men, tänker jag, det finns nog ingen ansvarig i Sveriges 290 kommuner som inte vill ha ökad säkerhet. Då måste man även hjälpa till att plocka bort folk från gatan och låsa in dem. Det duger inte med att säga nej, säger Olov Holst.
Till fastighetsbolagen är hans uppmaning att inventera fastigheter som redan finns.
– Eftersom det är en dyr och komplicerad process att bygga nya anstalter är ett bra första steg att se om det finns befintliga fastigheter som går att konvertera till anstalter. Här hoppas jag att även de privata bolagen är med och hjälper till, säger Olov Holst.
Den största aktören inom säkerhetsfastigheter är statliga Specialfastigheter. Vid sidan av det finns några privata bolag inom samhällsfastigheter. Ett av dem är Intea som i förra veckan fick uppdraget att uppföras ett nytt häkte i Gävle med 110 häktesrum.
Peter Jacobsson, chefaffärsutveckling och projekt, på Intea säger att han gärna tar en diskussion med Olov Holst om fler samarbeten som kan lösa krisen inom kriminalvården.
Vi har kapacitet att bygga såväl anstalter som nya häkten. För tillfället håller vi på att färdigställa anstalten Viskan i Ånge med 14 272 kvadratmeter, säger Peter Jacobsson.
Fakta Kriminalvården har idag avtal med Specialfastigheter för 49 häkten och anstalter. Med övriga bolag finns 36 avtal.
De största på den privata sidan är Intea, Stenvalvet, Vasce, Vasakronan och Hemsö.
