“Därför borde alla hyrorna höjas” är rubriken på Expressens debattsida. Man får förmoda att den är satt av en debattredaktör som vill locka fram mothugg. Vad Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta, och Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna Sverige, snarare skriver är kanske inte lika rubrikmässigt. De argumenterar för att trepartsmodellens utjämnande effekt ska gälla åt båda håll, och att Hyresgästföreningen måste acceptera den även när den inte gynnar dem.
Utgångspunkten är Hyresgästföreningens slutsats efter SCB:s nya siffror. Hyrorna ökade med 3,3 procent mellan 2025 och 2026. Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, menar att nu har kostnadstrycket minskat och fastighetsbranschen återhämtat sig, därför anser hon att höjningarna nu måste ner till betydligt lägre nivåer.
Men att kostnaderna ökar långsammare är inte samma sak som att de sjunker, argumenetarer Cathrine Holgersson och Anders Holmestig. Kostnadsnivån är trots allt fortfarande hög efter de senaste årens kraftiga ökningar.
Deras huvudpoäng är att den vägledning som de tre parterna tagit fram utgår från tre års historiska data. Syftet är att jämna ut toppar och dalar och skapa stabila villkor för både hyresgäster och hyresvärdar. Det innebär enligt debattörerna att modellen ska fungera åt båda håll. När kostnaderna steg snabbt hade modellen eb dämpade effekt på hyreshöjningar eftersom flera år vägdes samman. På samma sätt ska en avtagande kostnadsökning inte få fullt genomslag direkt på ett enskilt år.
Där menar Cathrine Holgersson och Anders Holmestig att Hyresgästföreningens måste hedra den överenskomna modellen. Enligt dem är det svårt att först enas om en modell för långsiktighet, för att därefter hävda att den kortsiktiga kostnadsutvecklingen ska styra när den pekar åt ett annat håll. Ett förhandlingssystem bygger på att överenskomna principer respekteras även när utfallet inte passar den ena parten.
Sakargumentet är att förvaltningskostnaderna enligt debattörerna ökat med drygt 50 procent på tio år, medan hyrorna enligt SCB ökat med cirka 30 procent. Allmännyttans underhållsskuld beräknas till 686 miljarder kronor. Underhållet låg 2025 på i snitt 576 kronor per kvadratmeter och år, och för att arbeta bort skulden på tio år skulle det behöva nästan fyrdubblas, till omkring 2 180 kronor. Hyran är i snitt 1 424 kronor per kvadratmeter och år bland de 249 bolag som ingår i Sveriges Allmännyttas rapport.
Hyresgästföreningens målbild inför 2027 är höjningar på ungefär hälften av årets. De första skiljemannabesluten ligger i snitt på 2,84 procent i 17 kommuner. Debattörernas pekar på att gemensamma principer då måste gälla även när utfallet inte passar en av parterna, och på att hyresrätten behöver förutsättningar för förvaltning och underhåll. Det handlar enligt dem inte om att fastighetsägare ska tjäna mer, utan om bostäder med bibehållen kvalitet för hyresgästerna.

