Fastighetsinvesteringar är långsiktiga investeringar. Dagens geopolitiska läge gör det emellertid svårt att säga något om lång sikt. Lättast att förhålla sig till geopolitiken blir genom att måla upp alternativa scenarier, där tiden för hur länge kriget i Iran pågår avgör den ekonomiska utvecklingen även på sikt.
Det är klokt att vara ödmjuk då riskerna är stora, men det finns fortfarande förutsättningar att kriget i Mellanöstern blir kortvarigt. Huvudscenariot är att det stannar vid veckor och att de ekonomiska effekterna då blir begränsade.
[ Annons ]
Då är frågan hur mycket ekonomierna tål
Den effekt vi har sett hittills är en något förhöjd inflation. Nordea räknar med 0,5 procentenhet högre inflation i direkta effekter. Med direkta effekter menas att det till exempel blir dyrare att tanka bensin och diesel. De indirekta effekterna, det vill säga att priset stiger på andra varor på grund av högre transportkostnader, högre pris på energi eller andra insatsvaror, uteblir sannolikt i en konflikt som går över på veckor.
BNP-tillväxten kan möjligen bli någon tiondel lägre i detta scenario, men då tas det tappet troligen igen när konflikten är över. I det här scenariot behöver inte centralbankerna agera och den ränteuppgång vi har sett hittills lär falla tillbaka. För Riksbankens del kan det till och med bli aktuellt med en räntesänkning framöver då inhemsk inflation är mycket låg. Kronan bedöms dessutom ta tillbaka det den tappat och på lite sikt bidrar en starkare krona till att hålla nere inflationen.
Ett andra scenario är om konflikten istället blir mer varaktig och då är frågan hur mycket ekonomierna tål. Sverige har gynnsamma förutsättningar, sannolikt bättre än många andra länder. Starka statsfinanser och hushåll samt företag som de senaste åren har sett över sina balansräkningar gör att ett oljepris varaktigt runt 100 – 125 dollar per fat går att hantera utan att ekonomin knäcks.
De indirekta effekterna av högre energipriser kommer med viss fördröjning, men blir ofta lika stora som de direkta effekterna
De indirekta effekterna av högre energipriser kommer med viss fördröjning, men blir ofta lika stora som de direkta effekterna och inflationen bedöms stiga upp mot 3 – 3,5 procent i detta scenario. Flera länder i Europa har sämre förutsättningar att hantera höga energipriser och påverkas därmed mer, vilket i sin tur dämpar konjunkturutsikterna även för svensk ekonomi. I detta scenario blir BNP-tillväxten snarare runt 1,5 – 2 procent än de 3 procent som ligger i prognosen idag. Arbetsmarknaden stannar upp, men behöver inte nödvändigtvis vända ner. Det är ett kännbart scenario, men hanterbart.
Ett tredje värre riskscenario är om oljepriset mer varaktigt ligger över 150 dollar per fat och att gaspriset följer med upp. Risken är då att Europa går in i recession med kännbara följdeffekter på svensk ekonomi. I detta scenario dämpas efterfrågan av så väl hög inflation som av högre räntor i kölvattnet av just alltför hög inflation. Risken för stagflation är påtaglig och arbetsmarknaden vänder ner. Dessvärre är detta ett scenario som sannolikt biter sig fast och får mer varaktiga konsekvenser om det inträffar.
Historien visar att det sällan är rätt att dra ut pilen i tangentens riktning i ett akut läge som nu
Tiden för hur länge kriget och energikrisen varar blir avgörande för vilket scenario som är mest troligt. Historien visar att det sällan är rätt att dra ut pilen i tangentens riktning i ett akut läge som nu. Förra årets tullturbulens visade att den globala ekonomin var betydligt mer motståndskraftig än vad de flesta av oss förväntat. Stora globala ekonomiska konsekvenser av höga energipriser talar fortfarande för att nuvarande kris inte blir långvarig. Priset är helt enkelt för högt, för allt för många.
