Den som följer dagliga nyheter och offentlig debatt har säkert noterat att nationalekonomer smygande fått status som någon sorts allvetande orakel. De dyker upp i vitt skilda ämnen som hur en pandemi bäst ska bekämpas, om klimatförändringarna, hur Sverige bör rusta sitt militära försvar och alldeles självklart när Trump och amerikansk politik ska kommenteras. Nationalekonomer kan och vet allt – om allt – inte helt olikt hur äldre tiders präster förr högstämt lade ut predikotexterna från sin upphöjda position.
Visst, nationalekonomer besitter en viss kunskap, inte minst att analysera hur olika problem kan påverka den makroekonomiska utvecklingen, som berör oss alla. Under senare år har jag dock börjat fundera över den kultur som odlas inom kåren. Att nationalekonomi som vetenskap skulle stå ovanför djupare värderingar eller ens personligt tyckande kan definitivt avfärdas.
[ Annons ]
Ibland kan man rentav få intrycket att de befinner sig på en fotbollsmatch där de i förväg bestämt sig för vilket lag de hejar på
Jag ska inte sätta mig på höga hästar jag heller, men inom bostads- och byggsektorn har jag efter 35 år i branschen förvärvat en viss kunskap inom bygg- och bostadspriser, hur kreditregleringar påverkar hushållens ekonomi eller för- och nackdelar med hyrt kontra ägt boende. I varje fall så pass att jag kan bedöma om en annan så kallad expert är rätt ute eller inte. Dessa iakttagelser kommer inom kort att presenteras i en debattskrift som fått titeln Myter och missförstånd i bostadsdebatten. (Medförfattare Ted Lindqvist, Evidens.) Tre kapitel kommenterar den minst sagt tendentiösa debatten runt hushållens skulder som i vissa avseenden mer liknar religion än vetenskap.
I en kort krönika ges inte utrymme att borra mer i detalj. Med olika exempel visar dock debattskriften hur våra ledande expertmyndigheter, Riksbanken och Finansinspektionen men också hur många av våra ledande nationalekonomer förhåller sig lättsinnigt till fakta som inte passar deras egen uppfattning. Ibland kan man rentav få intrycket att de befinner sig på en fotbollsmatch där de i förväg bestämt sig för vilket lag de hejar på.
Ett aktuellt exempel kan hämtas från bopolpodden där två av våra ledande nationalekonomer kommenterade en aktuell rapport om rekordlåg skuldsättning författad av Ted Lindqvist, vd för Evidensgruppen. Rapporten gör ett seriöst försök att bredda debatten genom att analysera två centrala frågor: är skulderna höga i förhållande till hushållens tillgångar och riskerar skuldbetalningarna att bli för stora i relation till inkomsterna?
Mitt råd till dagens nationalekonomer är att ta till sig hårda fakta och att hålla sig till sin läst
Nationalekonom ett inledde med att avfärda rapporten som en ”tydlig partsinlaga” och valde sedan att bemöta varje faktauppgift med samma svepande argument som brukligt av våra ledande myndighetsföreträdare. Gäst två hade en mer resonerande attityd men menade att det ”saknas en tydlig analys (av effekterna) av makrotillsynspolitiken”. Som om inte branschen, SBAB, Skandiabanken, Lars EO Svensson och nu en tung statlig utredning analyserat just detta.
Som bekant ansåg Alfred Nobel inte att ekonomi hade samma vetenskapliga tyngd som kemi, fysik och medicin. Mitt råd till dagens nationalekonomer är att ta till sig hårda fakta och att hålla sig till sin läst. Det kommer vi alla att vinna på.
