Det är otroligt många samhällsviktiga investeringar som sker runt om i landet nu. Det är investeringar i försvarsanläggningar, försvarsindustri, kriminalvårdsanstalter, batterifabriker, fossilfritt stål med mycket mera. Industrisatsningar på gång i Skellefteå, Mariestad, Torslanda Sundsvall, Gällivare, Luleå, Boden och Kiruna.
Nya kriminalvårdsanstalter ska byggas i Värnamo, Kalmar och Norrköping. Försvarsindustrin producerar allt de bara kan i Karlskoga, Karlskrona, Linköping och Örnsköldsvik. Exakt var försvarssatsningar på grund av Nato kommer ske är än så länge oklart, men Östersund, Boden med många fler kommuner räcker upp handen för detta.
De här investeringarna sker ofta på platser som normalt inte brukar räknas till våra tillväxt-orter. I de flesta fall kommer pengarna för själva investeringarna från privata finansiärer, men när det gäller säkerhets- och trygghetsinvesteringar är det ofta offentliga medel som används.
Utöver själva grundinvesteringen krävs även andra investeringar för att det ska bli ett fungerande samhälle runt omkring. Det gäller investeringar i energi, infrastruktur och i synnerhet i nya bostäder. En faktor som knappast går att överskatta är tiden och att det här genomförs så fort som möjligt.
Det finns därmed stora behov av nya bostäder på platser där betalningsförmågan saknas, även innan nedgången på bostadsmarknaden. Det är en ekvation som är svår att få ihop. Hur ska den lösas? Helt klart är att staten saknar ett system för när en kommun hamnar i en positiv kris, i likhet med vad som sker runt om i landet nu.
En möjlig lösning är ett förslag från SKR, som är en modell för att fördela risker som går ut på att om kommunerna ökar sysselsättningen kan en del av statens särskilda löneskatt stanna kvar i kommunen och användas för lokala investeringar.
Eller är det dags att blicka bakåt i tiden till den förra industrialiseringen? Precis som då skedde utvecklingen snabbt, det var bostadsbrist och många bodde trångt. I så fall kanske lösningen finns i Västerås. Där finns de historiska resterna kvar av hur det gick till när Sverige industrialiserades första gången, i stiftelsen Aroseken.
Det var ASEA (nuvarande ABB), Svenska Metallverken och Västerås stad som med hjälp av Västerås Sparbank gick ihop för att bygga kostnadseffektiva och attraktiva villor och radhus och lite senare även hyresrättslägenheter. Detta bolag finns kvar i stiftelseform och fortsätter att bygga bostäder även i dag.
Sett till dagens behov behövs en lösning för att fördela risken mellan stat, kommun och även industri för de investeringar i samhället som krävs runt själva grundinvesteringen av en industri eller försvarsanläggning. Kommuner behöver någon form av kompensation från staten i utbyte för de kommunala investeringar som görs vid industri- och försvarssatsningar.
Och varför inte starta nya bostadsstiftelser runt om i landet där kommuner går ihop med Försvarsmakten, Volvo eller Northvolt – vilken nygammal tanke!