Att stanna upp ett tag och reflektera över alla de händelser som skett de senaste åren, och inte minst de senaste veckorna, kan lätt ge svindel för oss som verkar i samhällsbyggnadsbranschen.
Även om förutsättningarna ändras, så ska vi klara av att leverera resultat
Pandemin som för evigt förändrade våra arbetssätt, vilket i sin tur ändrar efterfrågan på både kontor och bostäder. Högre räntenivåer, inflation med mera gör att det är svårare än någonsin att få kalkylerna att gå ihop, både när det gäller konsumenter och producenter av bostäder. Gröna investeringar i norr har både boomat och fått kraftiga motgångar i och med Northvolts konkurs. Krig i Europa och en amerikansk president med tydliga fascistiska drag gör att vår världsordning sedan andra världskriget inte ser den samma ut som för bara några veckor sedan. Demografiska förändringar med ett minskat barnafödande som på sikt kan få konsekvenser för tillväxten i västländerna.
Har jag missat något? Jo, just det, vi har en klimatkris också, fast det sistnämnda är förstås ingen nyhet – vetskapen om en accelererande växthuseffekt fanns redan på 70-talet.
Det är mycket att hålla i huvudet samtidigt. Vi som jobbar i branschen behöver fokusera på vad vi kan göra. En viktig sak är att analysera hur robust vår bransch är. Det vill säga, även om förutsättningarna ändras, så ska vi klara av att leverera resultat. Fortsätta förvalta, bygga och skapa förutsättningar för att tillhandahålla bostäder, lokaler och andra fastigheter.
Hur gör vi det? Jo, bland annat genom att vara flexibla.
Vi behöver vara beredda på att användningen av fastigheter förändras. Stora delar av kontorsstocken i de orenoverade delarna av mindre centrala lägen kommer framöver vara oattraktiva som kontor och skulle kunna omvandlas till bostäder. Problemet är att reglerna för detaljplaner, moms och PBL sätter käpparna i hjulet. År 2021 tyckte Boverket i en rapport till regeringen att det inte behövdes några regeländringar för att omvandla lokaler till bostäder. Nu får Boverket bollen igen och har fått i uppdrag av regeringen att föreslå lättnader i byggkraven vid konverteringar som ska redovisas senast den 13 juni. Det brådskar, då framför allt Kista kämpar med rekordhöga vakanser redan nu.
Vi som bransch behöver fokusera på vår kärnverksamhet, men även vara flexiblare än tidigare, så att våra fastigheter är fortsatt robusta inför en oviss framtid
Även andra typer av fastigheter kan behöva ställas om. Northvolts konkurs ställer frågan vad som ska hända med den jättefabrik som är byggd. Förhoppningsvis behöver det inte bli anstalt eller försvarsindustri, som vissa debattörer har föreslagit utan kan användas till det är tänkt.
På tal om anstalter så leder det stora behovet av dem till att flexibilitet är av största vikt för att möta behovet. Regeringen har föreslagit nya specialregler som tillåter en snabbare utbyggnad av häkten och anstalter via utökade tidsbegränsade bygglov, fler avvikelser för permanenta bygglov och prioritering av överklagande.
Flexibilitet och uppfinningsrikedom kommer även att behövas när förskolor och snart även grundskolor står tomma i våra kommuner. Ska de läggas i malpåse i väntan på nya större barnkullar (som kanske aldrig dyker upp), eller finns det alternativa verksamheter som kan ta över lokalerna och kanske skapa något som saknats på orten? Med allt fler äldre som är aktiva långt upp i åren borde det finnas ideér hos kreativa planerare.
Slutsatsen är att vi som bransch behöver fokusera på vår kärnverksamhet, men även vara mer flexibla än tidigare, så att våra fastigheter är fortsatt robusta inför en oviss framtid.


