Bostadskrisen i EU fördjupas. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat ökade huspriserna i EU med 48 procent och hyrorna med 22 procent mellan 2010 och 2023. Samtidigt ökade kostnaderna för el, vatten och renoveringar. Allt fler hushåll, särskilt i större städer, turistmål och andra områden med hög efterfrågan på bostäder, tvingas leva på marginalen. EU-kommissionen har agerat genom att inrätta en Special Committee on the Housing Crisis (HOUS). Man har även tillsatt en bostadskommissionär, dansken Dan Jørgensen, med uppdrag att utforma en plan för att öka antalet prisrimliga bostäder i unionen.
Medan politik och byråkrati maler på och bostadsmarknadens aktörer avvaktar hittar civilsamhället nya vägar. Under de senaste åren har flera innovativa initiativ och skalbara modeller för bostäder som låginkomsttagare har råd att bo i utvecklats av stiftelser och andra icke-vinstdrivande organisationer. Ett av initiativen är Community Land Trust (CLT).
[ Annons ]
Trots att efterfrågan på prisrimliga hyresrätter ökade kraftigt byggdes det knappt några nya allmännyttiga bostäder
CLT är en modell för bostadsbyggande som utvecklades av den amerikanska medborgarrättsrörelsen i slutet av 1960-talet. Den bygger på ett särskiljande av markägande och fastighetsägande, där tomten ägs och förvaltas långsiktigt av en stiftelse och bostäderna ägs kooperativt av de boende. CLT:erna förvaltar mark och bostäder utan vinstintresse. Finansieringen av bostadsbyggandet är ofta subventionerad genom lån med låg ränta och långa amorteringstider. Stiftelsens stadgar reglerar möjligheten att sälja bostäder och mark på den kommersiella fastighetsmarknaden.
Sedan 1980-talet har CLT-modellen vuxit fram som ett svar på den ökande bostadskris som råder i många storstäder i framför allt USA, Kanada och Storbritannien. För några veckor sedan var initiativtagaren till en av de första CLT:erna i EU, Geert de Pauw, i Borås för att föreläsa på konferensen Idéburet och socialt byggande om etableringen av Community Land Trust Bryssel.
”Jämfört med våra grannländer, Nederländerna och Frankrike, har Belgien få offentligt ägda hyresrätter. När bostadspriserna mellan 2000 och 2010 fördubblades var det allt färre som hade råd att köpa en bostad. Trots att efterfrågan på prisrimliga hyresrätter ökade kraftigt byggdes det knappt några nya allmännyttiga bostäder. Som ett svar på bostadskrisen startade jag tillsammans med en grupp aktivister verksamma i olika bostads- och grannskapsföreningar Belgiens första så kallade Community Land Trust Bryssel (CLTB)”, berättade De Pauw.
CLTB:s målsättning är att hjälpa de hushåll som har svårast att hitta ett anständigt boende på den privata bostadsmarknaden. De finns i dag i stadsdelarna Molenbeek, Anderlecht och Schaarbeek i Bryssel. Deras målsättning är att låginkomsttagare i de här områdena, trots pågående gentrifiering, ska kunna bo kvar i stadsdelarna men i bättre och mer adekvata bostäder. Hittills har CLTB färdigställt 115 lägenheter i sju bostadsprojekt. Närmare 80 lägenheter i ytterligare sju projekt är under uppförande.
CLTB är i dag beroende av regionalt finansiellt stöd. Subventionerna uppgår till max 765 euro per byggd kvadratmeter. Det innebär att CLTB kan tillhandahålla äganderätter för 25 till 50 procent under marknadspriset. De boende kan teckna bolån hos vilket finansinstitut som helst. Men CLTB har ett nära samarbete med Bostadsfonden i Brysselregionen, som erbjuder avgiftsfria bolån till förmånliga räntor (mellan 1,5 % och 3 %). Avbetalningar och ränta är begränsade till 30 procent av hushållsinkomsterna vid tidpunkten för tecknandet av bolånet.
Modellen begränsar bostadspriserna i syfte att hålla dem överkomliga
När ett hushåll vill flytta från en CLTB-bostad återfås det investerade beloppet, plus en andel på 25 procent av värdeökningen sedan förvärvet. Av de 75 procent som återstår tilldelas 6 procent CLTB för att täcka organisationens driftskostnader. Resten dras av från försäljningspriset för nästa hushåll. Modellen begränsar på så sätt bostadspriserna i syfte att hålla dem överkomliga för låginkomsttagare utan behov av ytterligare subventioner.
CLT-rörelsen växer i dag långsamt, men om politisk vilja finns kan den bli ett viktigt verktyg i bostadsförsörjningen i EU, menar de Pauw och lyfter fram EU housing task force som ett forum som visat intresse för modellen. CLT-modellen har flera likheter med införandet av tomträtten och de riktade subventioner för låginkomsttagare som utvecklades för att bekämpa bostadskrisen i Sverige under 1900-talets första decennier. Då satsade kommunerna på att samverka direkt med civilsamhällesorganisationer och medborgare, i till exempel egnahemsrörelsen och utvecklingen av kooperativa bo- och byggemenskaper. I december ska bostadskommissionär, Dan Jørgensen, presentera sin plan. Det ska bli intressant att se om CLT-modellen inkluderas som en möjlig väg framåt. Kanske ger det svenska politiker anledning att ta fram gamla verktyg, men fortfarande fullt fungerande, i den bostadspolitiska verktygslådan.
