Osäkerheten är stor då Trump gång på gång gör kraftfulla utspel och sedan backar ifrån dem. Trots det tycks det ändå som att risken för högre långräntor är påtaglig. Oavsett om det är högre tullar, en expansiv budget eller om det är stora investeringsbehov i Europa så ligger alla i vågskålen med högre långräntor.
Centralbankerna kan komma att sänka styrräntor om konjunkturläget försämras, men där är åtminstone inte Federal Reserve i USA ännu. Snarare tycks det som att Fed anser att riskerna för högre inflation väger åtminstone lika tungt som en svag konjunktur och i den miljön väljer Fed att avvakta mer information. ECB har ett annat utgångsläge då inflationsrisken är lägre och konjunkturen sämre i Europa. Nordeas bedömning är dock att även ECB efter någon sänkning avvaktar i ett osäkert läge och sänker mindre än vad marknaden prissätter.
[ Annons ]
Riksbanken har inte stängt dörren för en styrräntesänkning i juni. Northvolts konkurs samt Volvos stora varsel kan öka pressen på Riksbanken, men båda är mer av strukturell än konjunkturell karaktär. Nordeas prognos är att konjunkturen har bottnat samtidigt som inflationen är hög med stor osäkerhet om inflationsriskerna framöver.
Räntemarknaden fungerade som vakthund denna gång
Blir det ytterligare en sänkning blir det sannolikt just bara en. I höst förväntar vi oss att såväl osäkerheten minskat som att konjunkturläget stabiliserats tillräckligt mycket för en fortsatt gradvis återhämtning.
[ Annons ]
Riksbankens bedömning är att en neutral styrränta ligger runt nuvarande nivå. En neutral styrränta ska vara på en nivå som varken stimulerar eller stramar åt ekonomin, utan snarare håller den i balans. Nordea tror att den är högre, upp mot 3 procent. Det betyder i så fall att hushåll och företag snarare ska anpassa sig till det än att hoppas på att styrräntan sänks mycket mer.
Trumps tullutspel i början av april under ”Liberation day” fick finansmarknadernas aktörer att slå bakut. Räntor med längre löptider steg kraftigt samtidigt som dollarn försvagades då konsekvenserna ansågs så skadliga att ett misstroende låg nära. Trump backade och räntor föll tillbaka något. Räntemarknaden fungerade som vakthund denna gång.
De senaste veckorna har amerikanska långräntor stigit igen. Denna gång på grund av Trumps One, Big Beautiful Bill som om den går igenom i senaten riskerar att driva upp en redan mycket hög statsskuld till en ännu mer riskfylld nivå. De som finansierar skulden kräver nu allt högre ränta som kompensation för ökad risk. Det i sig blir en utmaning för USA då redan höga räntebetalningar äter upp allt mer av budgetutrymmet. Det samtidigt som utländska investeringar står för ungefär en tredjedel av finansieringen av den amerikanska skulden. Att utländska aktörer väljer att sälja av USA gör det än dyrare att finansiera en riskabelt hög skuld.
Stiger långräntor i vår omvärld lär svenska räntor följa med upp
Trump tycks inte, än så länge, vara beredd att backa denna gång. Risken för en mer varaktigt högre långränta i USA är därmed att vänta.
I Europa är det stora investeringsbehov som driver upp räntor. Det blev mycket tydligt den dagen Zelensky var i Vita Huset och blev uppläxad. Både europeiska politiker och finansmarknaderna insåg då att stora belopp skulle behöva lånas upp för att rusta Europa försvarsmässigt. Det fick räntor med längre löptider att stiga kraftigt. Sedan dess har de fallit tillbaka något och det finns en risk att de stora lånebehov som EU står inför inte är prissatta fullt ut i marknaden.
Stiger långräntor i vår omvärld lär svenska räntor följa med upp. Mycket talar därmed för att så länge Trumps utspel inte knäcker konjunkturen så får vi räkna med högre långräntor framöver.
