[ Annons ]

Illustration: Johan Isaksson
Publicerat 8 mars, 2021

Har marknaden råd med marknadshyror?

Förhoppningar om att fria marknadshyror i nyproduktionen ska leda till en ”revolution” på marknaden kan förbytas i besvikelse, skriver Lennart Weiss.

Just nu pågår ett intensivt arbete i de tre utredningar om hyresmarknaden som regeringen tillsatt. Utredningen om förhandlingssystemets framtida utformning sägs förvisso vara klar men har ännu inte offentliggjorts. Enligt rykten handlar det om att Centerpartiet inte är nöjda med utredningens slutsatser.

De två andra, om marknadshyror i nyproduktionen samt systematisk hyressättning sägs komma med sina betänkanden i maj. Eftersom allt tyder på att det kommer ett skarpt förslag om marknadshyror i nyproduktionen finns det redan de som lagt champagnen på kylning och hoppas på att 2021 ska bli någon sorts historisk vändpunkt. 

[ Annons ]

Jag missunnar ingen känslan av en stunds revolutionär yra. Men som bekant visar vår moderna historia att aldrig så stolta paroller snabbt kan förbytas i besvikelse. Innan sista ordet är sagt kan det således vara klokt med en stunds eftertanke.

Inte så att allt bör bestå vid det gamla. Det är lätt att hålla med fastighetsägarnas kritik mot dagens förhandlingssystem. Hyresgästföreningen borde sedan länge tagit ansvar för en professionalisering av processen genom att utesluta de förtroendevalda, på det sätt som sedan länge skett på arbetsmarknaden. Självklart ska hyresförhandlingar handhas av proffs med dokumenterad fastighetsekonomisk kompetens.

Vidare behöver tvister hanteras på samma neutrala sätt som mellan fack och arbetsgivare. Och varför inte införa ett ”märke” som på övergripande nivå fångar utvecklingen av konsumentprisindex, inflation, räntor, med mera, som sedan får vägas av mot det enskilda företagets förutsättningar på den lokala marknaden.

Med ett pragmatiskt angreppssätt bör det vara fullt möjligt att få dagens system att fungera. Just nu verkar det dock som att det är ”revolutionärerna” som har överhanden. Och de visar få tecken på att mattas. Trots att vi som tvivlar ideligen ställer samma fråga, ”hur ser problemet ut som ni vill lösa”, kommer inte särskilt konkreta svar.

Alla med insikt om hyresmarknaden vet att dagens nyproduktionshyror ligger nära hyresgästernas smärtgräns. Faktum är att utan investeringsstödet, som bidrar med cirka 7 000 kr/kvm, byggs väldigt få hyresrätter utanför våra tre storstadsområden. Att det fortfarande går att bygga ett och annat hyreshus i attraktiva storsstadslägen beror på att priserna på ägarmarknaden stuckit iväg. Men då ska vi hålla i minnet att byggandet av hyresbostäder ofta gynnas av kraftiga kommunala rabatter av marken, antingen på priset eller via systemet med tomträttsavgälder. Men är det någon som tror att dessa rabatter kan bestå om marknadshyror införs? Och är det någon som räknat på konsekvenserna?

För ett drygt år sedan gjorde Veidekke ett räkneexperiment baserat på villkoren i Stockholm. Med fullt genomslag för marknadspris på marken skulle hyran landa på cirka 17 500 kr för en trerummare. Jag tror att marknadshyresentusiasterna gör klokt i att stanna upp en stund. Annars kan den revolutionära baksmällan bli svår.

Lennart Weiss

Gör: Kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Mer om: Född och uppvuxen i Gävle där han tidigt engagerade sig i SSU. Valdes in i kommunfullmäktige som 17-åring, sen ledde karriären vidare in i regeringskansliet som politisk sakkunnig. Arbetade därefter en lång tid på HSB.

Twitter: @LennartWeiss

Läs fler krönikor av Lennart Weiss »

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Krönikor ]
[ Nyheter ]
[ Reportage ]