Från ”svart till vitt” – en utmaning för oss alla

Magdalena Anderssons städerska väcker förhoppningsvis även debatt om byggsektorn där vissa företag systematiskt fuskar, även de med kollektivavtal.

När den så kallade Byggmarknadskommissionen levererade sin slutrapport den 25 januari i år var det främst fusket runt ROT och RUT som fick stor uppmärksamhet. Kommissionen föreslog att ”kunden ska kunna drabbas av utebliven subvention om svart arbetskraft har använts och kunden inte har gjort tillräckligt för att kontrollera att företaget följer gällande regelverk”. Att förslaget fick större uppmärksamhet än det kanske förtjänar, i varje fall i relation till omfattningen och karaktären av den rådande kriminaliteten i byggbranschen, har givetvis att göra med den mediala uppmärksamheten runt Magdalena Anderssons städerska, som saknade arbetstillstånd och således befann sig i landet illegalt.

Men att fokus hamnade på den privata tjänstesektorn var kanske ändå inte helt fel. Därmed blev frågan konkret för den breda allmänheten, det vill säga de hundratusentals hushåll och fastighetsägare som varje år köper en ROT- eller RUT-tjänst. Vem jobbar egentligen i mitt hem eller på mitt hus? Om vederbörande inte är svensk medborgare, har hen rätt att vistas i landet? Vilken lön betalas ut? Görs avsättningar för de trygghetsförsäkringar och pensioner som vi andra betraktar som självklara? Betalas inkomstskatt, som är basen (cirka 67 procent) i finansieringen av vår gemensamma välfärd?

Att frågorna har relevans både för privatpersoner och kommersiella aktörer som privata och offentliga beställare, byggherrar, fastighetsägare och inte minst byggbranschen är sedan några månader helt klarlagt. Vi talar om en mängdbrottslighet av enorma proportioner. Redan den 15 september 2021, på DN debatt, presenterade Byggmarknadskommissionen sin nulägesanalys. Baserat på ett statistiskt urval av 1 000 östeuropeiska bolag gjordes en grundläggande analys av 94 bolag. Kommissionen jämförde de uppgifter som företaget lämnat i sin årsredovisning, till utstationeringsregistret, ID 06 samt vilka löner och pensionsavsättningar som gjorts.

Kommissionen konstaterar att minst 82 procent av företagen fuskar genom att medvetet och systematiskt lämna olika uppgifter till olika instanser och konstaterar att ”inget tyder heller på att fusket är mindre i företag med kollektivavtal än utan. Det är inte heller skillnad mellan större och mindre företag.”

Enligt SCB var omsättningen i den svenska byggbranschen 2019 nära 900 miljarder kronor, exklusive moms. Sannolikt uppgår den kommersiella delen (”storbygg”) till cirka 550 miljarder och resten byggservice, som tjänster till hushåll och privata fastighetsägare. Baserat på analyser från Veidekkes produktion och slutsatserna i Byggkommissionen är ett försiktigt antagande att mellan 10–25 procent av byggbolagens omsättning passerar genom företag som har kriminalitet som affärsstrategi.

Slutsats: Detta är en fråga som angår oss alla. Att ställa krav på kollektivavtal, f-skatt och företagsbevis är självklart men dock ingen garanti för att det kan pågå fuffens bakom fasaden. Tänk på det vare sig du köper städtjänster, bygger ett nytt kontorskomplex eller mumsar på en allt för billig lunch på din kvarterskrog.