Glöm inte bort vad som faktiskt är bra. Kent Persson påminner om hur det goda hemmet skulle kunna bygga en framtidsberättelse. Men då krävs det ledarskap.
Solrosen, som är Ukrainas nationalblomma, har blivit symbolen för solidaritet med det Ukrainska folket och därmed en symbol för ljuset och framtidstro. Och i mörka tider har symboler, ord och berättelser stor betydelse. Hemma i Sverige är avsaknaden av framtidsinriktade berättelser och visioner i det närmaste total för politiken i allmänhet och bostadspolitiken i synnerhet.
Jag tror verkligen på ordens betydelse och att berättelser kan stärka ett samhälle och politikens möjligheter. Extra viktigt under svåra tider. Då krävs ett ledarskap som kan få oss alla att blicka framåt. Och vilken symbol skulle kunna bära på en ljus framtidsberättelse i Sverige? Vem vet, kanske kan det vara just hemmet.
Politiska frågor rörande bostäder tenderar till att inte få så stort utrymme i vare sig berättelsen om det framtida Sverige eller i den dagsaktuella debatten. Kanske beror det helt enkelt på att vi förlitat oss på att denna grundläggande funktion bara ska fortsätta fungera och finnas där när vi behöver det.
Och för de allra flesta av oss så har vi ett fungerande boende. Efter arbetsdagens slut söker vi oss hem till vår borg och vår trygghet. Där träffar vi våra nära och kära. Där hämtar vi kraft. Hemmet är den plats som är den allra viktigaste för oss. Och de allra flesta har ett boende som man verkligen kallar för sitt hem. Många bor i sitt hus eller lägenhet i årtionden. Det finns en styrka i att bostadsmarknaden till stora delar fungerar på ett sätt som gör att de allra flesta bor tryggt och bra. Och kanske ska framtidsberättelsen byggas på det.
För bygger man en framtidsberättelse på hemmet och det som fungerar kanske det är enklare att hitta lösningar på det som inte fungerar. Vi har i dag en grupp som dessvärre blir större som inte kommer in på bostadsmarknaden. Dessa människor riskerar att hamna i utsatthet och livslånga utanförskap.
I dag vet vi att den generella bostadspolitiken inte fungerar. Då behövs ny politik med nya åtgärder. Fler måste in i gemenskapen och grundlägga en positiv framtidstro. Då ställs inte grupper mot grupper, då agerar man för att lösa boendet för fler.
I en tid där nyproduktionen inte fungerar är risken uppenbar att det i tillväxtorterna kommer bli svårt att få tag i bostad. Det tränger ut fler från jobb, studier och kärleken. Även i storstäderna behöver man ett hem. Unga måste få möjligheten att starta sin resa in i vuxenlivet.
Så ett medskick till politiken i all välmening. Fokusera på vad som är målet med svensk bostadspolitik – att alla ska kunna bo. Om det målet är det viktigaste, så bör vägen dit vara mindre kontroversiell. Ett flertal bärande delar av svensk bostadspolitik har nämligen slutat fungera.
Konsekvensen är murar som stänger ute ett flertal från bostadsmarknaden. Att skapa framtidstro är kanske politikens viktigaste uppdrag. Att kunna samla befolkningen och visa vägen framåt. Visa på att ljuset besegrar mörkret. Kanske kommer de ledare som tar sig an en positiv berättelse belönas i kommande val.
Jag hoppas verkligen det. Det ledarskapet är efterlängtat.