Det räcker att gå till en styrränta på 2,50 procent

Annika Winsth tror att styrräntan når 2,50 procent i början av nästa år och hoppas sedan att den stannar där. ”Senaste åren har visat att lågräntepolitik har skapat många utmaningar och risker.”

Finansmarknaden fick hicka i somras när den insåg att risken för recession i USA var större än tidigare befarat. Det gav tvära kast i riskviljan och därmed på finansmarknaden. Räntor med längre löptider föll kraftigt och sannolikt något mycket.

På symposiet Jackson Hole i Kansas City var Fed-chefen Jerome Powell tydlig med att han anser att det är dags att byta fot. Andra ledamöter är något mer försiktiga.

Det vore dock märkligt om inte åtstramningarna i USA biter förr eller senare. Den amerikanska centralbanken Fed har trots allt höjt räntan med över 5 procentenheter, och det borde kännas även om hushållen lånar långt till sina bostäder och inte är alls lika räntekänsliga som i Sverige.

En högkonjunktur i linje med den vi varit igenom brukar historiskt vända ned i en lågkonjunktur och inte sällan i recession, åtminstone en kortare tid. Centralbankernas uppgift är att stabilisera så mycket som möjligt, men framför allt att undvika en kris.

Marknadens prissättning har gått från en till två sänkningar från Fed i början av sommaren till att nu prissätta fyra sänkningar från och med september. Om det blir så många är osäkert. Det är å andra sidan klokt att ta höjd för att när Fed väl vänder brukar de agera kraftfullt, och det går inte att utesluta att Fed sänker med mer än 0,25 procentenheter vid något tillfälle mot slutet av året.

Fed sätter priset på pengar globalt och oron för recession slog även över på långräntorna som föll kraftigt. Det är rimligt att räntor faller om konjunkturen viker, men möjligen gick det väl långt. Nordea räknar med att längre räntor kan stiga något i närtid, då amerikansk ekonomi än så länge fortsatt visar viss motståndskraft.

För svensk del har Riksbanken blivit mjukare och efter två styrräntesänkningar signalerar de ytterligare två till tre, där åtminstone Erik Thedéen lutar mot tre till i år. Min bedömning är att det blir tre. Svensk ekonomi är svag, inte minst inhemsk ekonomi, och återhämtningen bygger på att Riksbanken sänker styrräntan på årets återstående tre möten.

Nästa fokus blir hur långt ned Riksbanken fortsätter med styrräntan. Nordeas prognos har länge varit att styrräntan kommer ned till 2,50 procent runt årsskiftet. Den paus Riksbanken tog i juni misstänker jag att åtminstone några ledamöter ångrar, då det var olyckligt att redan i maj slå igen dörren för en sänkning i juni. Men det gör att styrräntan når 2,50 procent först i början av nästa år.

Det finns dock en del som talar för att det inte blir botten. Vi är i en lågkonjunktur, arbetsmarknaden lär fortsätta att försvagas i höst och sannolikt fortsätter ECB sänka räntan under nästa år.

Personligen tror jag det räcker att gå till en styrränta på 2,50 procent, då svenska hushåll och företag är mycket räntekänsliga. Det lär få effekt på efterfrågan. Men risken är att Riksbanken fortsätter ned mot 2 procent. Låt oss åtminstone hoppas att den inte går vidare därifrån. De senaste åren har visat att miljön med lågräntepolitik har skapat många utmaningar och risker. Lyckas Riksbanken landa svensk ekonomi utan en större sättning, gör den det i sista minut. Konjunkturisen är tunn nu.