Det var när EU-kommissionens omvalde ordförande Ursula von der Leyen förra sommaren presenterade sina politiska prioriteringar inför parlamentet som hon adresserade att det var dags för unionen att ta sig an den bostadskris som drabbar människor i de flesta medlemsländer. Senare stod det klart att en dansk socialdemokrat, Dan Jørgensen, blir den första EU-kommissionären med ansvar för energi och bostadsfrågor.
För att matcha de nya ambitionerna fattade EU-parlamentet strax innan jul beslut om ett nyinrättat tillfälligt utskott för att hantera unionens bostadskris.
[ Annons ]
I “Special committee on the Housing Crisis in the European Union” finns det bara en svensk representant – socialdemokraten Johan Danielsson. Om det beror på bristande ambitioner hos de andra partierna, eller att det helt enkelt är en diger utskottslista i övrigt som de 21 svenska ledamöterna ska bemanna, är svårt att veta. Fastighetstidningen har ställt frågan till samtliga partier, men mestadels mötts av tystnad eller avböjande svar.
Den ende som ger ett rakt svar är SD:s parlamentsledamot Charlie Weimers som menar att partiet valt att inte ingå då man i grunden är emot ett EU-specialutskott om bostäder då bostadspolitik ska vara en nationell fråga. Om Johan Danielsson kommenterar Charlie Weimers: ”Han framstår som en av partiets mer seriösa representanter, men Socialdemokraternas tradition av att prioritera godhetssignalering framför respekt för EU-fördragens kompetensfördelning gör att jag tvivlar på att han kommer att försvara svenskt självbestämmande i specialutskottet som aldrig borde ha etablerats.”
Edit: Vänsterpartisten Hanna Gedin svarade efter publicering att frågor om rimlig hyra ligger henne varmt om hjärtat och att hon är intresserad av frågan även på EU-nivå. Men: ”det här är dock ett tillfälligt initiativ och alla eventuella lagförslag kommer sedan att behandlas av de riktiga utskotten. Bostadsfrågan kommer alltså fortsätta behandlas i bland annat utskottet för den inre marknaden (IMCO) – den förflyttas inte helt till det tillfälliga bostadsutskottet.”
Hanna Gedin konstaterar också att det tillfälliga bostadsutskottet har ett tungt fokus på korttidsuthyrning (airbnb) och social housing. ”Båda är viktiga frågor, men kanske än viktigare för vissa av mina kollegor i andra europeiska länder som har annorlunda regler på bostadsmarknaden.”
Primärt kommer ju bostadspolitiken att fortsatt vara de enskilda medlemsländernas ansvar.
Själv säger Johan Danielsson att han gärna sett större uppslutning.
– Det ju extremt viktigt politikområde, så det är klart man kanske hade önskat sig lite sällskap, speciellt eftersom vi har ju en ganska speciell modell för vår bostadspolitik i Sverige, säger Johan Danielsson.
Några konkreta policybeslut har de andra partierna i alla fall hittills inte gått miste om. Johan Danielsson beskriver en trevande process när EU nu ska börja forma sig kring ett för unionen helt nytt politikområde.
– Det är naturligtvis också så att hela EU apparaten just nu domineras ju av säkerhetsfrågor med det pågående kriget i Ukraina och den utveckling vi ser i USA kopplat till Nato-samarbetet. Med det kommer såklart nu även fokus på handelsfrågor och att ett möjligt uppblossande tullkrig, säger Johan Danielsson.
Men bortom det tuffar EU:s beslutsapparat trots allt på. Parlamentets bostadsutskott har haft sitt första möte. Än så länge trevar man sig fram i avvaktan på att bostadskommissionären ska presentera sin handlingsplan.
– Och primärt kommer ju bostadspolitiken att fortsatt vara de enskilda medlemsländernas ansvar, betonar Johan Danielsson.
Kanske att det lugnar Charlie Weimers. För när Johan Danielsson ska ange vad han anser har störst prioritet i utskottsarbetet så är det snarast att ”backa EU ut ur svensk bostadspolitik”
– Inom EU finns det i dag hinder som gör det svårare för medlemsstaterna bedriva en aktiv bostadspolitik. Men så finns det också områden där EU faktiskt skulle kunna spela en positiv roll och bidra med nytta till den nationella bostadspolitiken, resonerar Johan Danielsson.
Att Johan Danielsson vill lägga i backen beror främst på statsstödsreglerna. I ett EU-perspektiv hamnar Sverige i en lite apart situation då vi är ensamma om att inte ha ett system för inkomstprövade bostäder, det som kallas social housing.
– Sverige har valt en annan väg. Men eftersom EU har en väldigt tydlig modell där medlemsstaterna kan använda offentliga medel för investeringar i social housing leder det att vi hela tiden fastnar i diskussioner om att ”det går inte på grund av EU-regler” när vi exempelvis går fram med krav på byggkrediter för att upprätthålla en högre byggtakt, säger Johan Danielsson.
Men oavsett så bör inte EU ha med saken att göra.
Nu menar han visserligen att byggkrediter visst är möjligt inom nuvarande regelverk. Men Johan Danielsson vill helst ”backa ur” Sverige helt ur den diskussionen.
– Man kan såklart tycka olika saker om det tidigare investeringsstödet och de byggkrediter vi föreslår nu. Men oavsett så bör inte EU ha med saken att göra.
När Johan Danielsson i höstas debatterade åsikten att statsstödsreglerna håller tillbaka svensk bostadspolitik väckte det oro och protester från Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta, som befarade att allbolagen från 2011 var i fara. Den lag som alltså säger att de kommunala bolagen ska bedrivas med affärsmässiga principer för att inte konkurrensen med privata fastighetsägare ska snedvridas.
Johan Danielsson tror att man i samtal med parterna lyckats reda ut ved han anser var missförstånd.
– Det handlar inte om att ge sig på allbolagen, eller att införa social housing bakvägen. Utan just om att se till att backa ut EU så att vi får större handlingsfrihet i den nationella bostadspolitiken.
Men om man tar bort vad som motiverade allbolagen, statsstödsreglerna alltså, kan man då fortfarande ha kvar lagen?
– Det kan man absolut. Parterna på bostadsmarknaden var ju i grunden överens om förutsättningarna när den tillkom. Så det finns ingenting som hindrar oss att behålla den i Sverige.
Just som du säger så är Sverige unika genom att vi inte har inkomstprövade lägenheter. Och mycket att EU:s regelverk är anpassade efter majoriteten som har det. Kommer det därför bara att handla om att hålla Sverige utanför?
– Det beror såklart på vartåt den europeiska dimensionen av bostadspolitik tar vägen. Det vet vi inte riktigt nu. Men jag hoppas att förändrade statsstödsregler ska kunna öppna upp för större flexibilitet och underlätta vår särart.
Finns det områden där Sverige skulle kunna ha nytta av en mer aktiv bostadspolitik på EU-nivå?
– Jag tror att byggmaterialkostnader kan vara ett sådant område. Där går det ju att koppla till konkurrensregelverk där EU historiskt spelat en viktig roll.
Johan Danielsson menar också att EU kan fungera som ett forum för att sprida goda exempel. Han nämner Bostad först-modellen som en bra sak för fler länder att ta efter. Sveriges enda representant i bostadsutskottet spår också att olika typer av stöd till energieffektivisering av bostäder kommer att hamna på agendan.
– Men även det lär bli på marginalen i. I praktiken kommer det fortsatt att behöva vara ett nationellt ansvar.
I en europeisk kontext används ofta begreppet energifattigdom. Även här skiljer Sverige ut sig. Gäller det hyresbostäder har väl visserligen boende märkt av högre elräkningar, men merparten av ökande energikostnader landar på en fastighetsägare som inte kan kompensera det rakt av på hyran.
Johan Danielsson vill inte ge sig in i några spekulationer om vad det kan innebära för svensk del. Men han tror i alla fall inte kommer att exkludera Sverige från att ta del av de stödsystem som är kopplade till EPBD, direktivet för byggnaders energiprestanda.
