En ny rapport visar att 74,9 procent av lägenheterna i miljonprogrammet inte har genomgått någon större renovering. Det är budskapet i Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, som bygger på ny statistik från SCB. Av de 591 018 lägenheter i flerbostadshus som uppfördes mellan 1965 och 1974 klassificeras 442 482, motsvarande 74,9 procent, som ej eller endast lätt renoverade.
– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.
Statistiken bygger på tre uppgifter i SCB:s register: nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår. En lägenhet räknas som ej renoverad när ingen större ombyggnad finns registrerad och värdeåret är detsamma som nybyggnadsåret. Den räknas som lätt renoverad när en ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret höjts. Den största posten i de 74,9 procenten är de lätt renoverade, 49,4 procent av hela beståndet. Där har arbete utförts. Beståndet är alltså inte orört, det som saknas är den värdeårshöjande renoveringen.
Hela fördelningen är 25,5 procent ej renoverade, 49,4 procent lätt renoverade, 21,9 procent mellanrenoverade och 3,2 procent totalrenoverade. En fjärdedel av beståndet, de mellan- och totalrenoverade, har fått ett höjt värdeår.
Skillnaden har betydelse för hyran. SCB:s värdeår är ett fastighetstaxeringsbegrepp och inte identiskt med det hyresrättsliga standardbegreppet, men de fångar besläktade saker. Ett höjt värdeår speglar åtgärder som lyft byggnadens standard, ungefär den sortens åtgärder som i hyresrätten räknas som standardhöjande. Vanligt underhåll och reparation, som stambyten eller tapetsering, är inte standardhöjande, kräver inget godkännande från hyresgästen och ger normalt ingen hyreshöjning. Standardhöjande åtgärder som påverkar bruksvärdet mer än obetydligt höjer i regel hyran och kräver hyresgästens godkännande eller hyresnämndens tillstånd.
Det innebär att den stora renoveringskategorin i miljonprogrammet, de lätt renoverade lägenheterna, till sin karaktär är arbete som inte kan läggas till grund för en hyreshöjning. Rapporten konstaterar själv att vanligt underhåll normalt inte ger rätt till hyreshöjning, medan standardhöjande renovering gör det.
Siffran kan därmed läsas på två sätt. Från hyresgästhåll att beståndet är eftersatt samtidigt som hyrorna stiger. Från fastighetsägarhåll att underhållsskulden vuxit just för att intäkterna inte räckt till. Sveriges Allmännytta placerar renoveringsbehovet i ett bredare sammanhang.
– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras, vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.
Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige, efterlyser långsiktiga verktyg.
– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.
Men vad statistiken alltså är om en hög andel ej eller lätt renoverade lägenheter i miljonprogrammet kan vara åtgärder fastighetsägarna bekostat utan att kunna ta ut dem på hyran.


