EPRA, som på EU-nivå företräder noterade och onoterade fastighetsbolag har tagit fram ett så kallat position paper – en gemensam skrivelse – där man trycker på om förändringar för ränteavdragsbegränsningar. Fastighetsägarna är en av tolv andra organisationer som skrivit under tillsammans med EPRA.
Bakgrunden är EU-kommissionens Tax Omnibus, som lades fram i juni 2026 som ett led i unionens strävan att stärka europeiska företags konkurrenskraft gentemot framför allt USA och Kina. Ett redskap är då att införa olika förenklingspaket i olika branscher och på olika områden.
[ Annons ]
En del handlar om företagens möjlighet till ränteavdrag och här måste EU och medlemsländerna gå en balansgång mellan det som kan gynna näringslivet och tillväxten samtidigt som skatteintäkterna inte får minska allt för mycket.
Länderna och EU vill också försvåra för aggressiv skatteplanering, alltså att bolag nyttjar så kallade räntesnurror och flyttar runt vinster för att undvika skatt.
När EU 2016 antog sitt regelverk mot aggressiv skatteplanering, ATAD, begränsades rätten att dra av negativa räntenetton upp till 30 procent av resultatmåttet EBITDA. Medlemsländerna fick som en förenklingsåtgärd tillåta att företagen alltid skulle få göra avdrag med upp till 3 miljoner euro. Sverige valde att lägga sig på 5 miljoner kronor, en bra bit under vad som var möjligt.
[ Annons ]
– Sverige tog det direktivet som gav länderna massor med valmöjligheter, men vi utnyttjade inte direktivets lättnader för företagen. Vi lade oss på en förenklingsregel som utgjorde en av EU:s lägsta nivåer, säger Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna.
Direktivet erbjöd också vissa undantag från ränteavdragsbegränsningen när det gällde lån från en extern part samt lån för att finansiera offentliga infrastrukturprojekt. Inget av detta valde den svenska lagstiftaren att utnyttja.
EU:s nya förslag i Tax Omnibus skulle innebära att flera valmöjligheter i direktivet blir obligatoriska för medlemsländerna att införa. I stället för att som i dag tillåta medlemsländer att lägga sig lägre än 3 miljoner euro vill kommissionen göra beloppet obligatoriskt – och räkna upp det årligen med inflationen.
– Det innebär att vår regel i dag, som ligger på fem miljoner kronor, skulle behöva höjas till 25 eller 30 miljoner kronor, det som motsvarar 3 miljoner euro. Det är väldigt positivt och skulle framför allt gynna de mindre och medelstora fastighetsbolagen eftersom de stora koncernerna redan i dag har betydligt större räntenetton än dagens gräns, säger Ulrika Hansson.
EPRA och medundertecknarna vill dessutom skärpa förslaget på två punkter: att fribeloppet ska börja gälla redan 2029, i stället för 2032 som kommissionen föreslagit, och att indexeringen av de 3 miljoner euron bör kompensera för hela decenniet av inflation sedan beloppet fastställdes 2016 – inte bara skydda mot framtida urholkning.
Men ett högre fribelopp är som sagt inte gratis för staten. Ett större ränteavdrag ger företagen ett lägre skattemässigt resultat – och därmed mindre bolagsskatt in till statskassan. Exakt hur mycket är i dagsläget okänt.
– Det tror jag de är i full fart med i Regeringskansliet nu, att räkna på det, säger hon.
Skattefrågor inom EU kräver enhällighet – alla 27 länder måste säga ja. Eftersom olika länder har gjort olika val enligt ATAD skulle gemensamma för företagen mera gynnsamma ränteavdragsregler slå olika mycket för olika staters budgetar, vilket gör frågan svårförhandlad.
– Det är inte sannolikt att det här går igenom rakt av, för det kostar pengar för alla länder, och länderna har lite olika situation, säger Ulrika Hansson.
Enligt henne har förhandlingarna om själva lagtexten ännu inte kommit igång på allvar. Förslaget bereds nu i rådsarbetsgrupper under det pågående ordförandeskapet, men det egentliga förhandlingsarbetet väntas inte inledas förrän under nästa ordförandeskapsperiod, från den 1 januari 2027. Tidigast från 2029 skulle nya regler kunna börja tillämpas – och då återstår att se om det blir hela paketet på en gång eller, som Ulrika Hansson tror är troligare, uppdelat i mindre delar där de minst kontroversiella frågorna kan gå snabbare fram.
