Solen skiner över Norra Djurgårdsstaden i Stockholm när Sofia Ljungdahl, vd för Obos Nya Hem, tillsammans med bland andra finansborgarrådet Karin Wanngård (S), sätter spaden i marken. Om knappt två år ska 71 nya bostäder stå färdiga här.
Samtidigt har flera andra fastighetsbolag pausat sina byggplaner de senaste åren, och bostadsbyggandet har bromsat in. Att Obos ändå nu startar ett nytt bostadsprojekt menar Sofia Ljungdahl till stor del beror på områdets attraktivitet.
– Det finns ett stort intresse att bo i Norra Djurgårdsstaden. Det är ett populärt område med många som trivs och vill bo kvar, men också många som vill flytta hit, säger hon.
[ Annons ]
Samtidigt framhåller hon att bolaget har bostadsområden där det varit kämpigare de senaste åren och att även Obos har känt av det tuffare marknadsläget.
– I stället för att starta omkring fem projekt har vi startat ett. Men det ligger i Obos DNA att fortsätta bygga, oavsett låg- eller högkonjunktur.
Att marknaden nu börjar se en försiktig återhämtning tror Sofia Ljungdahl delvis beror på de lättade bolåneregler som trädde i kraft i april i år, däribland ett höjt bolånetak och att det skärpta amorteringskravet slopats.
– För det här projektet startade vi försäljningen i februari, men jag tyckte redan då att vi märkte av det – att folk visste att de här lättnaderna var på gång. Jag tror att det innebär en ljusning för bostadsbyggandet.
Karin Wanngård håller delvis med, men ser samtidigt risker.
– Kortsiktigt är det positivt, men i förlängningen finns en risk att bostadspriserna stiger och stänger ute unga från bostadsmarknaden, säger hon.
I stället menar Karin Wanngård att det viktigaste för bostadsbyggandet är att kommunerna fortsätter ligga i framkant, inte minst i Stockholm.
– Att vi har koll på våra detaljplaner och processer, och att det går snabbt. De senaste 15 åren har vi i Stockholms stad hanterat ungefär hundratusen nya bostäder. Det innebär väldigt många detaljplaner, och det finns säkert en och annan som vi hade kunnat ta fram fortare under de här åren för att göra det möjligt för fler fastighetsbolag att sätta spaden i marken.
Ser du att de regellättnader som nuvarande regering drivit igenom och lagt fram förslag om kan underlätta processen?
– Man kan alltid prata om regelförenklingar. Men man ska vara väldigt aktsam så att det inte leder till försämringar på bostadsmarknaden. I Sverige har vi hårda byggkrav, men vi har också fantastiska fastigheter som står i minst hundra år.
Anser du att de förslag som ligger på bordet och till viss del redan drivits igenom riskerar att leda till försämringar?
– Självklart ska onödiga regler tas bort. Men det som ofta diskuteras är om alla bostäder verkligen behöver vara exempelvis handikappanpassade. Svaret på den frågan menar jag är ja. De flesta som pratar om regelförenklingar vill också göra en försämring.
Vad skulle du i stället vilja se kom till för att öka bostadsbyggandet?
– Att alla skäl till ett överklagande lämnas in direkt i början av processen. I dag kan nya invändningar komma in löpande, vilket gör att det drar ut på tiden. Det borde fungera mer som en vanlig förhandling. Man borde också överväga om det ska tas ut en avgift för att överklaga.
