Ny rapport: Kommuner efterlever inte bostadsförsörjningslagen

Man ska förmodligen ha varit skriven under en sten en synnerligen lång tid för att ha missat vad som är kärnan i Läget i länet, Länsstyrelsen Stockholms färska rapport om bostadssituationen i länet. Här finns siffrorna om volymer, priser, befolkningsprognoser, den tudelade marknaden, bristen på stora lägenheter och det krympande hyresrättsbeståndet. Även om det är sedan länge väl kända uppgifter, gör det inte budskapet mindre angeläget.

Rapporten konstaterar att 11 250 bostäder färdigställdes i länet under 2025, en minskning med 20 procent jämfört med året innan.

[ Annons ]

Henrik Weston, bostadsexpert och en av författarna bakom rapporten, lyfter hur det är en siffra att sätta in i ett större perspektiv av samhällsutmaningar.

– Utan en bostadsförsörjning som tillgodoser olika inkomstgruppers behov blir det svårt att skapa förutsättningar för både tillväxt och hållbar utveckling, säger Henrik Weston.

Knappt två tredjedelar av länets hushåll saknar ekonomiska förutsättningar att efterfråga en nyproducerad hyresrätt eller bostadsrätt. Befolkningstillväxten väntas avta, vilket dämpar det demografiska trycket något. Länsstyrelsen bedömer att 11 000–12 000 nya bostäder per år är tillräckligt givet det läget. Men det löser i sig inte de problem som präglar Stockholms län. Rapporten understryker att det måste vara rätt slags bostäder som tillförs marknaden.

– Vi kan inte lösa Stockholms bostadsutmaningar genom att bara bygga fler bostäder. Det behövs en blandning av bostäder i olika storlekar, upplåtelseformer och prisklasser, säger Henrik Weston.

Men som sagt. Följer man bostadsdebatten, om så bara sporadiskt, är detta väl kända fakta. Rapporten rymmer dock på detaljnivå uppgifter som konkretiserar det redan kända – och ibland med siffror som är svåra att ignorera.

Bostadsförsörjningslagen skärptes i mars 2025, med krav på mer konkret analys av verkliga behov och tydligare åtgärder för hushåll som faller utanför den ordinarie marknaden. Under innevarande mandatperiod har Länsstyrelsen yttrat sig över 19 kommuners förslag till handlingsplaner. Flera uppfyller inte lagens minimikrav. Bristerna återkommer framför allt i skyldigheten att uppmärksamma grupper som inte får sina bostadsbehov tillgodosedda och kravet på mellankommunal samordning. Av fyra handlingsplaner, där Länsstyrelsen haft formella synpunkter under yttrandefasen, har bara två justerats av kommunerna innan de antagits av fullmäktige. Rapporten beskriver tydlig politisk oenighet inom kommunerna om hur bostadsförsörjningen ska bedrivas, särskilt när det gäller insatser för ekonomiskt svaga hushåll.

Under 2025 verkställdes 703 vräkningar i länet, den högsta siffran sedan 2012. Av dem berördes 152 barn. Länsstyrelsen konstaterar att höga hyror, ökade levnadskostnader och skuldsättning driver utvecklingen och att mörkertalet är stort – familjer som lämnar frivilligt innan kronofogden kopplas in syns inte i statistiken. Rapporten understryker hur bilden av den hemlöse förändrats. Det är den strukturella hemlösheten – där människor helt enkelt inte har råd eller kötid – som ökar mest. Något som i  växande utsträckning drabbar hushåll med arbete, nyanlända och ensamstående kvinnor med barn.

En tredje detalj rör det som brukar kallas företagsbostäder eller lägenhetshotell: vanliga hyreslägenheter som fastighetsägare hyr ut till företag, som i sin tur hyr ut dem vidare. Hyresgästföreningen region Stockholm uppger i rapporten att det finns minst 10 000 sådana lägenheter i länet – en siffra som kan ha viss tendens. Riksdagen har nyligen fattat beslut som underlättar denna typ av uthyrning ytterligare. Länsstyrelsen noterar att verksamheten innebär helt andra krav på bland annat brandsäkerhet och kräver polisens tillstånd. Man uttrycker viss oro och skriver: ”Om ett hus är byggt för bostadsändamål bör lägenheterna hyras ut som permanentbostäder.”