Vi i Sveriges fastighetsbransch vill se stöd i lagstiftning för branschens klimatomställning i form av gränsvärden som halverar byggandets klimatpåverkan till 2030. Flera av våra byggda projekt* visar att kompetensen och byggtekniken finns tillgänglig för att genomföra omställningen utan avgörande kostnadsökningar, men det behövs lagkrav och incitament för att omställningen ska skett brett, i alla projekt och hos alla aktörer.
Våra organisationer har ställt upp klimatmål som gör att vi kan leva upp till Sveriges och EU:s klimatlagstiftning. Därför anser vi att Boverkets nya förslag på gränsvärden inte är i linje med fastighetsbranschens ambitionsnivå. Vi vill öka takten för omställningen vilket möjliggörs genom ambitiösa gränsvärden, av tre skäl:
[ Annons ]
- För klimatet – gränsvärden behöver stå i relation till Parisavtalet och följa EU:s klimatmål
- För rättvis konkurrens – gränsvärden lyfter branschens lägstanivå och gör att risken för investeringen i omställningen bärs gemensamt av branschens aktörer
- För innovation – gränsvärden motiverar en uppskalning av byggteknik med lägre klimatpåverkan som kan göra Sverige långsiktigt konkurrenskraftigt
”Kompetensen och byggtekniken finns tillgänglig för att genomföra omställningen utan avgörande kostnadsökningar.”
Klimatberäkningar från IPCC visar att den nuvarande utvecklingen av Sveriges klimatpåverkan tydligt överskrider Parisavtalets 1,5-gradersmål. Detta gäller även för bygg- och fastighetsbranschen, som står för en betydande del av Sveriges koldioxidutsläpp.
Nationella och lokala politiska styrmedel är viktiga för att ansvaret för omställningen ska bäras gemensamt av branschens aktörer och av politiken. Boverket påtalar själva i sin analys att det gränsvärdesalternativ som förordas inte uppfyller EU:s och därigenom Sveriges klimatmål.
Sverige bör sträva efter att leva upp till sitt åtagande i Parisavtalet, vilket möjliggörs av vår tillgång till fossilfri energi och kompetens kring byggmaterial med låg klimatpåverkan.
Eftersom svenska fastighetsutvecklare nu tagit ansvar med sina egna klimatmål behöver lagstiftningen visa att klimatarbetet tas på allvar även från politiskt håll. Införandet av gränsvärden 2030 är första steget på vägen mot en bygg- och fastighetsbransch med nettonoll klimatpåverkan, och valet av inledande nivå är en tydlig signal från våra beslutsfattare att branschens klimatarbete är en förutsättning för att Sverige ska uppfylla långsiktiga klimatmål.
Gränsvärden med verklig effekt är viktiga för att bygg- och fastighetsbranschens klimatomställning ska ske under rättvisa konkurrensförutsättningar. Många fastighetsaktörer har gått före i utvecklingsarbetet med förväntan att svensk lagstiftning ska uppfylla EU:s klimatmål.
Vi vill se långsiktig lagstiftning som gör att lägstanivån för klimatambitioner höjs bland branschens aktörer, så att våra organisationer kan satsa på att ställa om gemensamt. Vi planerar redan nu projekten som ska genomföras under det kommande årtiondet, och valet av gränsvärdesnivå påverkar våra förutsättningar att göra verklig klimatnytta.
Svenska materialleverantörer och teknikkonsulter har i våra projekt visat att halveringen av byggandets klimatpåverkan är genomförbar. Förbättringen bygger på optimering i designprocessen som gör att rätt material används till rätt sak, samt på uppskalning av klimatförbättrade produkter och teknologier.
”Halveringen av byggandets klimatpåverkan är genomförbar.”
Staten kan genom rätt gränsvärdesnivå samt, vid behov, ekonomiska incitament, stimulera innovationen inom dessa områden. Teknikutvecklingen kan göra Sverige långsiktigt konkurrenskraftigt genom export av klimateffektiva produkter och kunskap. Om Boverkets analys visar att vissa aktörer idag saknar förutsättningar att genomföra omställningen behöver detta vara ett nyckelområde för insatser inom kompetensutveckling och riktat ekonomiskt stöd för kunskapsutbyte och tillämpning av förbättrad teknik.
Vi har skrivit under kampanjen Reduction Roadmap Sverige, som tar ställning för gränsvärden som innebär en halvering av byggandets klimatpåverkan till 2030. När Boverket nu levererat sina gränsvärdesförslag vill vi se att våra lagstiftare tar hänsyn till fastighetsbranschens samlade röst för att öka takten i klimatomställningen – för klimatet, för rättvis konkurrens, och för svensk innovation.
Stina Yones, hållbarhetschef Atrium Ljungberg
Filip Elland, hållbarhetschef Castellum
Karolina Brick, hållbarhetschef Hemsö
Ximena Horjales, nätverkskoordinator Hållbart Stockholm 30
Maria Qvillberg, hållbarhetschef nyproduktion HSB
Teresa Mattisson, hållbarhetschef Klövern
Annica Lindbäck, hållbarhetsansvarig Lindbäcks
Maria Eberhardsson, hållbarhets- och kommunikationschef Bostads AB Mimer
Johanna Bjurskog, hållbarhetschef Riksbyggen
Robert Vangstad, VD Settler Properties
Harry McNeil, VD Selma Bostad
Jenny Ångman, chef hållbarhet Uppsalahem
Toivo Säwén, ordförande Reduction Roadmap Sverige
* För en överblick över byggda projekt med halverad klimatpåverkan, se SBUF-rapporten 14381 “Klimatkrav för byggnader, på väg mot netto noll”
