Att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utifrån ett helhetsperspektiv ta fram långsiktiga ramar för en hållbar bostadsförsörjning i hela landet var ett av förslagen utredningen Sänk tröskeln till en god bostad från 2022. Även om regeringen valt att gå vidare med flera delar av Karolina Skogs utredning, har idéer om en bred bostadskommission bara dykt upp som en påminnelse när social bostadspolitik debatterats.
Bortsett från att kommissionen inte ska vara parlamentarisk, utan snarare bestå av experter än politiker, är det alltså inget nytt som nu föreslås. Utan det är den breda uppslutningen bakom kravet som är värd att notera när kravet att tillsätta en bostadskommission nu åter väcks i ett debattinlägg på Altinget.
[ Annons ]
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, är en av undertecknarna. Han berättar att initiativet har sin upprinnelse i ett samtal i trädgården under förra sommarens Almedalsvecka.
– Vi var några personer från olika håll som träffades för att diskutera de här frågorna och insåg att vi hade en gemensam grundsyn på vad som behöver lösas.
Där fanns företrädare för bland andra de största städerna, branschorganisationer och finansmarknaden.
[ Annons ]
Martin Lindvall menar att det är särskilt betydelsefullt att kommunerna är med.
– I uppropet vänder vi oss tillföreträdare för statsmakten, men det finns en förståelse bland undertecknarna för olika aktörers eget ansvar och utmaningar. Vi som företräder branschen har i samtalen varit tydliga kring vad även kommuner kan och behöver göra. Men om vi ska ha en socialt hållbar bostadsförsörjning värd namnet kan inte staten fortsätta att hänvisa till kommunerna utan behöver tydliggöra sin egen roll och ansvar, säger Martin Lindvall.
I det gemensamma uppropet formulerar man det som:
”Kommuner, byggaktörer, fastighetsägare, civilsamhället och finanssektorn behöver fortsätta utveckla sitt arbete och stärka samverkan. Men vissa avgörande faktorer – som finansieringsvillkor, reglering, bostadsbidrag, socialförsäkringar och kommunernas ekonomiska utjämning kan bara staten påverka. Utan statliga verktyg räcker inte lokala eller privata initiativ, hur ambitiösa de än är.”
Med uppropet vill vi tydliggöra behovet av att adressera dagens brister.
Man argumenterar för att EU:s “Affordable Housing Plan”, som offentliggjordes den 16 december, är en pådrivande faktor. Sverige behöver en egen idé om hur vi möter upp innehållet i EU-kommissionens plan, i synnerhet med avseende på utsatta hushåll.
I uppropet pekas inte på vad exakt en tillsatt bostadskommission bör leverera, det förordas exempelvis ingen modell för en behovsstyrd bostadspolitik.
– Vi undertecknare kan ju ha lite olika syn på hur olika reformer utformas, men vi förenas i en övertygelse om att de behövs och att staten har en nyckelroll för att få dem på plats.
Martin Lindvall betonar att en eventuell utredning behöver titta brett på vilka reformer som krävs för en bättre fungerande och mer inkluderande bostadsmarknad. Det breda uppdraget fick inte Karolina Skog. Något som både hon själv och Martin Lindvall tidigare varit kritiska till.
– Med uppropet vill vi tydliggöra behovet av att adressera dagens brister och ge utrymme för en diskussion som kan leda fram till reformer. Den vill vi att så många som möjligt deltar i. Att ta utgångspunkt i en artikel med reformkrav som utgör något slags minsta gemensamma nämnare skulle i det avseende kunna upplevas lite begränsande för tanken, säger Martin Lindvall.
Undertecknare av uppropet är: Marcus Horning, Stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad, Christian Blomberg, Stadsbyggnadsdirektör, Uppsala kommun, Martin Lindvall, Samhällspolitisk chef, Fastighetsägarna, Karolina Skog, före detta utredare socialt hållbar bostadsförsörjning, Hanna Larsson, Chef Utredning & Juridik, Sveriges Allmännytta, Lennart Weiss, Bostadsdebattör, Louis Landeman, Chef hållbarhetsanalys Danske Bank
