Det ligger idag cirka 85 miljarder kronor i så kallade flaskhalsintäkter och skvalpar hos Svenska kraftnät. Flaskhalsintäkter uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs. Eftersom intäkterna uppstår just för att elnätet är trångt anser Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, att det är rimligt att använda pengarna för att minska den trängsel som elkunderna redan har betalat för.
Den lösning han argumenterar i en debattartikel på Barometern Debatt är att låta pengarna gå till att bygga upp energigemenskaper. Där pekar han på hur fastighetsbolaget SBF i Kalmar byggt ett lokalt mikronät som inkluderar 97 lägenheter. När elpriset rusade ökade hyresgästernas kostnad med bara två kronor.
[ Annons ]
Vad det handlar om är att lokal solelsproduktion delas inom området i stället för att skickas ut på det allmänna elnätet. Digital styrning ser till att produktion och användning hålls i balans. Därigenom får hushållen stabilare elkostnader samtidigt som belastningen på elnätet minskar.
Rikard Silverfur skriver: ”Energimyndigheten pekar ut energigemenskaper som en viktig del av framtidens energisystem. Men det räcker inte med enstaka pilotprojekt. Nu krävs bred utrullning, särskilt där kapacitetsbristen redan bromsar utvecklingen.”
Det är inte helt glasklart vad flaskhalsintäkterna som samlats på hög hos Svenska Kraftnät egentligen får användas till. Regeringen gav därför nyligen Energimarknadsinspektionen, EI, i uppdrag att se över saken. Daniel Waluszewski, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, leder detta arbete.
[ Annons ]
– I dagsläget finns ett EU-regelverk som begränsar användningen till åtgärder som ökar eller bibehåller överföringskapacitet mellan elområden. En åtgärd riktad mot energigemenskaper skulle behöva uppfylla dessa krav, något som är svårbedömt att se om det skulle göra, säger Daniel Waluszewski.
Men han konstaterar att förutsättningarna kan komma att förändras då regelverket är under diskussion inom EU. Samtidigt som EI alltså har regeringsuppdraget att se över användningen av flaskhalsinkomster.
– Det bör också noteras att regelverket fungerar så att Svenska kraftnät ansöker till EI) vad de vill använda flaskhalsinkomster till under kommande år, säger Daniel Waluszewski.
Rikard Silverfur ser ingen anledning att inte våga göra ett försök. Han påpekar att större nätprojekt, som pengarna annars skulle gå till, visserligen är viktiga på sikt. Men att det tar tid att bygga och därför inte löser dagens kapacitetsproblem och därmed inte dämpar kostnadstrycket.
– Det är skillnad på att bygga mer väg och att minska trafiken. När el produceras och används lokalt frigörs överföringskapacitet i nätet. Samtidigt förs en EU-diskussion om att Sverige riskerar att gå miste om miljardbelopp om flaskhalsintäkterna inte används, då menar vi att det är rimligt att pröva åtgärder som faktiskt minskar belastningen här och nu, säger Rikard Silverfur.
