Det är inte lätt att vara fastighetsägare eller kommun när demografin spelar spratt med planer och visioner. När födelsetalen steg samtidigt som invandringen ökade kraftigt efter millennieskiftet ropade alla efter bostäder och skolhus.
Nu är som bekant tongångarna annorlunda. Många kommuner räknar med att stänga ner förskolor och skolor, och bostadsbolagen ser vakansgraden öka i bestånden utanför de större städerna.
[ Annons ]
Men en grupp som stadigt växer och kommer fortsätta att öka är de riktigt äldre. Fram till 2034 är prognosen att antalet personer som är 85 år och äldre kommer att öka med 60 procent. Så nu är fokus riktat mot bostäder till äldre. Många fastighetsägare ser, som Fastighetstidningen nyligen skrev om, en större efterfrågan på boenden anpassade till gruppen. Samtidigt menar branschföreträdare att kommunerna varit sena ur startgroparna för att underlätta för den typen av boenden.
Emelie Värja är sedan februari i år ny chefsekonom hos Sveriges kommuner och regioner, SKR. Är hennes bild att det offentliga Sverige blivit tagna på sängen?
– Nja, inte riktigt, men utvecklingen har gått väldigt fort. När SCB:s prognos kom förra året visade den drastiska förändringar av demografin som nog var en chock för många kommuner och regioner.
Men påpekar Emelie Värja, behovet av äldreomsorg har hittills inte ökat i samma utsträckning som antalet äldre har blivit fler.
– Om vi haft kvar samma nyttjandegrad i dag som det var 2014 så borde det vara 40 000 fler äldre som behöver hemtjänst och särskilt boende. Nu ser man att ökningen endast var 5 000 personer, säger hon.
Klarar kommunerna omställningen från barn till äldre så blir det ett ganska jämnt demografiskt tryck
Den måttliga ökningen visar att samtidigt som de äldre blir fler så blir de även friskare och klarar sig hyggligt bra utan vare sig hjälp eller ny anpassad bostad.
Frågan är dock om den trenden står sig när en allt större andel blir riktigt gamla i de stora generationerna födda på 40- och 50-talet. I en ekonomirapport från SKR som kom för några veckor sedan görs en bedömning av behoven med tre olika scenarier fram till 2033:
- Behovet blir detsamma som i dag och behovet av hemtjänst och särskilt boende ökar med 33 procent.
- Den ökade medellivslängden och friskare äldre skjuter fram behoven av äldreomsorg. Det innebär en ökning med 24 procent av behovet.
- Behoven hålls tillbaka av välfärdsteknik och digitalisering. Det minskar behoven av äldreomsorg ett snäpp till.
– Den stora flaskhalsen är kompetens. I våra scenarier är behovet som mest 65 600 fler anställda inom äldrevård och som minst 30 100 nyanställda om man lyckas ersätta människor med mer teknik, säger Emelie Värja.
Den andra stora frågan är om kommunerna kan dra nytta av att det föds färre barn och flytta över dessa resurser till äldre. Från 2024 till 2034 räknar SKR med att antalet barn i förskolan minskar med 43 000, det motsvarar ungefär 800 förskolor. En minskning med 172 000 barn i grundskoleåldern motsvarar 700 grundskolor.
– Klarar kommunerna omställningen från barn till äldre så blir det ett ganska jämnt demografiskt tryck, säger Emelie Värja.
Med det är väl inte så lätt att göra om en skola till ett äldreboende?
–Nej, det är sant. Du kan inte byta fastighet mot fastighet. Men förhoppningen är att resurser frigörs som kan gå till äldreomsorgen.
Nu står kommunerna även inför andra stora ekonomiska utmaningar vid sidan av äldreomsorgen. De kommande åren är det framför allt stora investeringar i vatten och avlopp och därefter civilt försvar som står högst på listan. På plats tre är utbyggnad av äldreomsorgen.
Om man ser på behoven vi har framöver så kommer det verkligen behöva byggas ut. Och då inte bara särskilda boenden, även senior- och trygghetsboenden
En plats på äldreboende är dyrt för kommunerna och strategin har länge varit att få folk att bo kvar hemma med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Nu menar Emelie Värja att den utvecklingen i många kommuner nått vägs ände.
– Om man ser på behoven vi har framöver så kommer det verkligen behöva byggas ut. Och då inte bara särskilda boenden, även senior- och trygghetsboenden. Man måste jobba med hela paletten av olika boenden.
Hon ser gärna att även privata aktörer är med i det arbetet vid sidan av kommunerna och deras egna bolag.
Men på vilket sätt kan kommunerna underlätta. Borde man inte subventionera mark eller tomträtter om det ska byggas för äldre?
– Kommuner får i dag inte göra detta då det måste ske på marknadsmässiga villkor, men de kan säkra en aktuell bild över behovet. Sedan finns det en problematik över tid att värdet på fastigheten, när du väl har byggt klart den, måste skrivas ner så det blir inte ekonomiskt försvarbart för även kommunala bostadsföretag att agera marknadsmässigt, säger Emelie Värja.
Men vad är då lösningen om man inte får ekonomi i projekten?
– Det finns i dag ett visst stöd att söka till byggande av bostäder till äldre, men det kan även behövas extra stimulans av marknaden och då kreditgarantier och statlig topplånegaranti som kan ges till såväl kommunala som privata bolag och tillägger:
– Statens Bostadsomvandling AB, gör stor nytta i kommuner där marknadsförutsättningarna är särskilt besvärliga genom att förädla outnyttjade fastigheter till moderna seniorlägenheter som sedan en kommun kan hyra, säger Emelie Värja.
