Trots ett närmast oändligt behov av senior- och trygghetsboenden krävs det ofta kommunala insatser för att få ekonomi i projekten. Det menar Dan Sehlberg, en av tre aktörer inom det snabbt växande segmentet som Fastighetstidningen har talat med.
De alarmerande befolkningsprognoserna duggar just nu tätt. Och kontentan är tydlig: Det föds allt färre barn i Sverige medan andelen äldre ökar kraftigt.
Samtidigt växer oron för hur vi ska lösa den åldrande befolkningens framtida boendesituation. I sin senaste Bostadsmarknadsenkät konstaterar Boverket att 103 av landets kommuner bedömer att de har underskott på särskilda boenden för äldre.
[ Annons ]
Läget kräver inte bara fler traditionella äldreboenden, behovet av andra lösningar växer i lika snabb takt. Däribland så kallade senior- och trygghetsboenden, där äldre kan bo kvar i egna lägenheter men ändå få tillgång till service och gemensamhetsytor.
Ett fastighetsbolag som är inne på just detta är Riksbyggen. I slutet av maj tas det första spadtaget för deras nya seniorbostäder i Höganäs.
– Varje lägenhet är noga planerad för att matcha behovet hos dem som går in i ett nytt skede i livet. Förutom lösningar i lägenheten, satsar vi mycket på gemensamma ytor och på platsen i sig – att de boende ska ha närhet till affärer och annat, säger Stefan Nilsson, affärsutvecklare på Riksbyggen.
Men Riksbyggens satsning på seniorbostäder är inte ett direkt svar på den demografiska utvecklingen. Tvärtom är det ett utarbetat koncept som hängt med bolaget i nästan 20 år.
– Men självklart märker vi att det tillkommit ett väldigt stort behov. Och det märker vi egentligen av på alla orter, stor som liten. Jag skulle vilja säga att det är inom detta segment som vi på Riksbyggen just nu har störst framgång i försäljningarna, säger Stefan Nilsson.
Våra egna undersökningar visar att flyttkedjans effekt ökar med ungefär 30 procent när man tillför bostäder för seniorer
Samtidigt menar han att det inte bara handlar om att tillföra fler seniorbostäder för att erbjuda ett anpassat boende för äldre. Lika mycket handlar det om att öppna upp bostadsmarknaden och frigöra boenden längre ned i flyttkedjan.
– Våra egna undersökningar visar att flyttkedjans effekt ökar med ungefär 30 procent när man tillför bostäder för seniorer. Så samhällsnyttorna är ju stora på flera plan.
Även Dan Sehlberg, vd för fastighetsbolaget Sehlhall, lyfter fram de breda samhällsvinsterna. Med lång erfarenhet av att utveckla omsorgsfastigheter tar bolaget nu ytterligare ett steg – i höst inleds bygget av deras första seniorkvarter.
– Vi har inspirerats av det som utomlands ofta kallas för demensbyar, och som visat på väldigt positiva resultat. Tanken är att man återskapar miljöer som människor är vana vid, men på en mer trygg och avgränsad yta, säger han.
När kvarteret väl står färdigt ska det rymma ett trygghetsboende, ett äldreboende och en gruppbostad. Men också en bygata som löper genom det omkring 10 000 kvadratmeter stora området, och som Dan Sehlberg beskriver som ”kvarterets hjärta”.
– Här ska de boende ha tillgång till sina vardagliga förnödenheter. Det kan vara alltifrån butiker och café till frisör, hår- och fotvård. Men också annan daglig verksamhet, säger han.
Nästan varje gång man för in samtalet på trygghetsboenden, märker man hur de flesta i mötesrummet rätar på sig
Dan Sehlberg menar att kommunerna visar ett allt större intresse för den här typen av nytänkande koncept.
– Vi är ständigt ute och för dialog med kommunerna. Och nästan varje gång man för in samtalet på trygghetsboenden, så märker man hur de flesta i mötesrummet rätar på sig. Behovet är i dag så pass stort, vilket ständigt gör sig påmint.
Samtidigt håller han med om att många kommuner varit sena ur startgroparna och kunde ha agerat betydligt tidigare.
– För över sju år sedan tog vi fram det första trygghetsboendet i Visby. Vi satte bara in en annons i lokaltidningen, men rätt omgående hade vi över tusen sökande till de totalt 68 lägenheterna. Det säger en del. Och så här ser det ut på de flesta platser i Sverige.
Ungefär 35 mil nordväst om Visby, i Borås, sitter Niklas Ohldin, chef för projektutveckling på Magnolia Bostad. Här är situationen något annorlunda. Borås är en av de städer där efterfrågan på bostäder beskrivs som mättad och där bostadsbolagen kämpar för att få sina lägenheter uthyrda.
– Många här nyttjade det statliga investeringsstödet för hyresrätter, vilket resulterat i att vi nu har fler nyproducerade lägenheter än invånare som efterfrågar dem, säger han.
Trots detta är intresset stort för bolagets snart färdigbyggda seniorbostäder strax utanför stadskärnan.
– Och då är bostadsområdet i sig inte ens färdigbyggt än. Det ska komma till allmänna platser med lekplatser, grönområden, busshållplatser med mera. Då kommer efterfrågan sannolikt bli ännu starkare, säger Niklas Ohldin.
Kommunerna behöver gå in och stimulera
Både Niklas Ohldin och Dan Sehlberg framhäver att det finns utmaningar i att kunna möta den växande efterfrågan – men att svaret allt som oftast är en ökad samverkan mellan kommun och byggherre.
– Den största svårigheten är förstås att få ihop ekonomin. Trygghets- och seniorbostäder ska hålla en hög standard. Lägg därtill att du ska bära kostnaderna för de större gemenskapsytorna och eventuella personalkostnader. Samtidigt varken vill eller kan du ta ut för höga hyror, säger Dan Sehlberg.
Hur kommer man runt det?
– Kommunerna behöver gå in och stimulera. En bra början är att subventionera marken, eftersom det är en stor och ibland avskräckande ingångskostnad för en byggherre. Det är också en möjlighet att kommunen går in och blockhyr fastigheten.
Och om kommunerna inte har råd?
– Det finns flera väl fungerande mellanvägar. Till exempel att kommunen står för hyran för gemensamhetsytorna eller tar kostnaderna för den värdtjänst som kommer med boendet.
Hur stor utmaning är det att få till i dag?
– Det ser väldigt olika ut. Men jag tycker generellt att kommunerna är betydligt mer lyhörda inför den här typen av lösningar i dag jämfört med för några år sedan. Och de är väldigt väl medvetna om hur kostsamt alternativet är – att fortsätta med tung hemtjänst i dåligt anpassade lägenheter, eller ett ökat behov av heldygnsomsorg på ett äldreboende.
