Foto: Shutterstock
Publicerat 11 februari, 2021

Vill att energistöd ska gå till ventilation

Branschförbundet Svensk Ventilation vill att ett kommande energieffektiviseringgstöd fokuserar på ventilation.

Under ett webbinarium annordnat av Svensk Ventilation presenterade organisationen krav, eller kanske snarare en förhoppning, om att det kommande energieffektiviseringgstödet tydligt ska fokusera på ventilation.

Bakgrunden finns i en ny rapport från Svensk Ventilation som kartlägger hur satsningar på ventilation kan ge både klimat- och hälsovinster. Svensk Ventilations vd Britta Permats drog de viktigaste siffrorna.

[ Annons ]

• 3,8 TWh skulle kunna återvinnas årligen om samtliga flerbostadshus hade mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX).

Men det är knappast rimligt. Vilket Britta Permats sjölv konstaterade.

• Men om man skulle installera FTX i 60 till 70 procent av beståndet byggt mellan 1961 till 1985 så skulle 2,2 TWh kunna sparas årligen.

– Det motsvarar en besparing på 1,6 procent av Sveriges elanvändning, sa Britta Permats.

Hon pekade också på fördelarna med att installera FTX med en bergvärmelösning, så kallad geo-FTX som ger frikyla under heta sommardagar, allt viktigare i ett föränderligt klimat.

Ytterligare en anledning att fokusera på ventilation är enligt Britta Permats coronapandemin där det från flera håll uppmärksammats hur viktigt det är med god luftkvalitet.

Både Ola Johansson (C) och Emma Hult (MP), bostadspolitiska talespersoner i sina respektive partier, menade att det är fullt möjligt att gå vidare med Svensk Ventilations förslag.

– Centerpartiet är också intresserade att gå vidare med vårt förslag att ha kortare avskrivingstider vid denna typ av energibesparande åtgärder, det vill säga tt man kan dra skatten på en gång, sa Ola Johansson.

Emma Hult passade också på att föra fram egna förslag.

– Miljöpartiet skulle egentligen vilja ställa om hela rot-avdraget till att bara gå till energibesparande åtgärder, sa Emma Hult.

Men bägge konstaterade att det till syvende och sist inte verkar vara finanseringen som är problemet.

– Egentligen är det lite märkligt att fastighetsägare idag, utan olika stimulanspaket, tycker att det är värt att göra detta. Jag vet inte vad det är som håller fastighetsägarna tillbaka, sa Ola Johansson.

Det fick Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, svara på.

– Det är när det kommer till lönsamheten som problemen uppstår. Det finns flera utredningar som konstaterar att det är svårt att räkna hem åtgärder av det här slaget. Det handlar bland annat om att det inte räknas som bruksvärdeshöjande, sa Rikard Silverfur.

Han pekade även på regelsystem som idag delvis motverkar energieffektivisering. Boverkets nya viktningsfaktorer gör att man inte får tillgodoräkna sig energibesparingen fullt ut. Fjärrvärmetaxor har också gjorts om så att kunderna inte sparar lika mycket pengar längre vid energieffektivisering.

– Därför menar vi att det är där man bör göra insatser istället för att utforma nya stöd, sa Rikard Silverfur.

Men om stöd ska till så behöver de utformas betydligt mer funktionellt äntidigare energieffektiviseringsstöd som inte blev någon succé.

Marie-Louise Luther, intressepolitisk handläggare inomhusmiljö på Astma- och Allergiförbundet, pekade på de problem som uppstår när fastighetsägare stängt av ventilationen under tider lokalerna står tomma. Ytterligare en parameter som kan komplicera energieffektivisering. Där var paneldeltagarna överens om att det behövs tydligare, och mer samstämmiga, föreskrifter från de olika myndigheter kring ventilationskrav.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]