Riksbanken höjde styrräntan med hundra punkter, en procentenhets ökning, vilket är den största höjningen av räntan sedan inflationsmålet infördes 1993. ”Det blir tufft för bostadsbolagen att kompensera”, säger Tomas Ernhagen, chefsekonom, på Fastighetsägarna.
Vissa hade räknat med 75 punkter, men Riksbanken klippte till med 100 punkter (en procentenhet) vilket är en rejäl höjning som vi inte sett sedan 1993. Och det kommer mer enligt prognosen från riksbankschefen, Stefan Ingves. ”Styrräntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet inom ett rimligt tidsperspektiv”, skriver han i en kommentar på Riksbanken,
Enligt prognosen kommer räntan landa på 2,5 procent tredje kvartalet 2023 och sedan ska den börja trappas ner, förutsatt att inflationen då börjat minska.
För fastighetssektorn, den mest kapitaltunga branschen i näringslivet, är förstås en räntehöjning med en procent en kraftig smäll. Och det syntes även tydligt på börskurserna där i skrivandes stund fastighetsbolagen på di.se index rasat med 4,15 procent mot 0,80 procent för hela Stockholmsbörsen. I år är kurserna för de börsnoterade fastighetsbolagen ner med nästan 50 procent.
Vi kan inte ha hyresvärdar som ska agera krockkuddar i samhällsekonomin.
Den stora frågan i fastighetsbranschen är om bolagen nu kommer att kunna kompensera de ökade ränteutgifterna (och även andra kostnader) med högre hyror.
– På lokalsidan finns det indexerade avtal och i teorin kan bolagen höja hyrorna för att kompensera för kostnadsökningar, sedan är det affärsmässigt förhållande och vad kunderna kan betala är en annan fråga, säger Tomas Ernhagen.
Men för hyresbostäder finns ingen sådan automatik utan det blir en förhandlingsfråga.
– Det blir tuffa hyresförhandlingar och eftersom det ännu saknas en tvistelösning blir det extra knepigt om Hyresgästföreningen inte inser att en kompensation måste till för att hyresrätten ska överleva, säger Tomas Ernhagen.
Han påpekar att räntan innan denna höjning stod för 14 procent av kostnaderna enligt SCB: fastighetsförvaltningsindex.
– Hyresgästerna är skyddade just nu i jämförelse med de som äger bostäder. Det är en gynnsam, men orimlig, situation för dem. Ökade kostnader måste få slå igenom i hyresförhandlingarna. Om inte det sker, skickar vi in mycket dålig signal till de som funderar på att investera i hyresrätter – satsa på något annat. Det skulle knappast gynna hyresrättens långsiktiga utveckling, säger Tomas Ernhagen.