Mer än hälften av allmännyttans bolag rapporterar vakanser i en ny enkät. För att komma till rätta med det behövs det andra vägar än den raka bostadskön, som bolaget Mimer gjort.
”Du är placerad i bostadskö – var god dröj”, är namnet på en ny rapport från Sveriges Allmännytta. Den bygger på enkäter till de allmännyttiga bolagen för att få en bild av hur lägenheter förmedlas idag. 96 procent av bolagen svarar att de använder kötid som grundprincip vid tilldelningen av lediga lägenheter. Men allt fler bolag har insett att det krävs andra vägar, dels för att få ut svåruthyrda lägenheter, dels för att nå de grupper som bäst behöver en bostad.
Här finns olika modeller med så kallade reservationer som går till den egna interna kön eller till särskilda grupper, som studenter och äldre. Hela 73 procent av företagen har någon typ av ”förtur” för äldre.
[ Annons ]
Att hyra ut en äldre lägenhet med låg hyra innebär sällan något problem för en fastighetsägare, och det är som bekant i det beståndet som köerna är som längst. Men när det kommer till nyproducerade lägenheter är bilden annorlunda. Fler än hälften av företagen i enkäten kan erbjuda en sådan lägenhet inom ett år, och det är även i det beståndet som många vakanser finns.
Rapporten lyfter även trögheten som uppstår i uthyrningen när de som står i kön inte nappar på de lediga lägenheter som erbjuds, vilket leder till en längre process och att bostäder då får stå tomma en tid.
Det var något som Mimer i Västerås började uppleva alltmer under 2022. Söktrycket på de lediga lägenheterna minskade markant, det tog allt längre tid att hyra ut dem, intresset för att komma på fysiska visningar blev lägre och många tackade nej till kontrakt. Både omflyttning och antalet vakanser steg.
– För att komma till rätta med det har vi infört ett system där alla lägenheter först erbjuds den ordinarie kön som bygger på poäng man har. Men tackar ingen ja där går lägenheten till de som inte har poäng men är i stort behov av en bostad, säger Anette Jansson, kundcenter- och uthyrningschef på Mimer.
Man vet vilka lägenheter som är svåruthyrda och det är i det segmentet man också har fått bättre snurr tack vare sidospåret i kön, men också med ett nytt arbetssätt där fyra uthyrare med ansvar för varsitt distrikt identifierar dessa lägenheter och ser vad som behöver åtgärdas.
– Det rör sig ofta om lägenheter som är byggda för fyra, fem år sedan, alltså rätt dyra men också ganska slitna. Där behövs fler åtgärder som kanske att måla om, byta köksluckor som är förstörda. Betalar man en högre hyra ska den uppfylla vissa krav och det ska vara en efterfrågan, säger Anette Jansson.
Jag ser gärna att bolagen har modeller där man till exempel måste förnya sitt intresse till kön hela tiden.
I december 2023, när den nya arbetsmetoden infördes fanns 140 vakanta lägenheter hos Mimer, därefter har det sjunkit till mellan 20–30 per månad. De poängfria lägenheterna står för 12 procent av uthyrningen,
– Vi bestämmer inte andelen, de ska ha erbjudits i kön först. Nu har det har släppts många nyproducerade under hösten så den kommer nog att stiga, säger Anette Jansson.
I en diskussion om rapporten med några företrädare för branschen, var rätt många eniga om att de raka köerna måste justeras för att bättre nå de som har störst behov, och inte idag gynna de som stått längst i kö.
– Det måste vara bostadsbehovet som styr, jag ser gärna att bolagen har modeller där man till exempel måste förnya sitt intresse till kön hela tiden, eller att köpoängen minskar efter ett visst antal år, menar Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
Hos Svenska Bostäder har man sedan länge en intern kö som ska gynna trogna hyresgäster. Bolaget har även på sistone öronmärkt en del större lägenheter till barnfamiljer, det i Björkhagen som är ett attraktivt område i södra Stockholm.
– Vi kommer nog att skala upp den modellen och kanske att det blir en standard även i andra våra bostadsområden, säger Johanna Lindroth, verksamhetsutvecklare på Svenska Bostäder.
Men hon lyfter också en problematik som uppstår om bolagen reserverar allt fler lägenheter efter sociala behov i stället för kötid.
– Under 90-talet hade bostadsförmedlingen förturer vilket ledde till att de som stod i kön upplevde att hyresrätten blev otillgänglig för de som inte var en specifik kategori. Det får inte heller vara en skillnad i hur allmännyttan och de privata bolagen väljer hyresgäster – så det inte blir en segmenterad marknad, säger Johanna Lindroth.
I klarspråk att allmännyttan mer och mer blir en sorts social housing.
Den utvecklingen vill inte heller Martin Hofverberg se. Han anser att en rak kötid där alla ska ha möjlighet att få en hyresrätt är grunden för att legitimera i en generell bostadspolitik.
Anette Jansson på Mimer tror att det blir problematiskt om fastighetsägarna ska fördela lägenheter med låg hyra till grupper med låg inkomst.
– Den dagen man skriver ett kontrakt kanske inkomsten är låg, dagen efter kanske personen fått ett jobb och har en helt annan inkomst. Det går ju förstås inte att säga upp kontraktet då.
