Om man ska tro Hyresgästföreningens granskning av riksdagspartiernas bostadspolitik så är det endast Vänsterpartiet som har en politik för hyresrätten. Det är i sådana fall en politik där staten ska ösa in rejält med pengar på hyresmarknaden. Partiets bostadspolitiske talesperson, malmöbon Momodou Malcolm Jallow, hyser inget större hopp att marknadskrafterna ska kunna lösa dagens problem på bostadsmarknaden.
Det blir allt svårare för resurssvaga hushåll att efterfråga en bostad när delar av det billiga beståndet renoveras bort. Vad bör göras?
[ Annons ]
– Bostadspolitiken just nu är obefintlig, vilket inte minst utförsäljningen av allmännyttan ett exempel på. Det har blivit en enorm värdeöverföring från det allmänna till det privata, med effekten att billiga lägenheter försvinner. Det första som behövs är ett omedelbart stopp av försäljning av kommunala bostäder. Det andra är ett återinfört investeringsstöd, där anslagen behöver ökas rejält för att kunna bidra till upprustning av dessa bostäder.
Det har blivit en enorm värdeöverföring från det allmänna till det privata, med effekten att billiga lägenheter försvinner.
Så staten ska alltså ta kostnaden?
– Ja, absolut! Renoveringsbehovet beräknas vara akut i 140 tusen bostäder. Om alla dessa lägenheter renoveras och energieffektiviseras skulle det göra stor skillnad för hela samhället. Vänsterpartiet har därför föreslagit ett tioårigt moratorium för dagens överskottsmål i den offentliga budgeten, det för att möjliggöra ett omfattande investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor. Av det tänker vi att 130 miljarder ska gå till bostadsbyggande.
Andra menar att höga hyror vid renovering snarare är ett systemfel.
– Vänsterpartiet anser att dagens bruksvärdesystem där parterna förhandlar ärunikt och något man ska fortsätta med. Om det finns behov av att ändra något så är det parterna som ska lösa det. Politiken ska inte komma in och diktera villkoren. Det vi från politikens sida kan göra är att skapa de subventioner som behövs. Men vi vill gärna ha skattefria underhållsfonder så att man ska kunna bygga upp en buffert för att klara renoveringar.
Några av de förslag Karolina Skog lämnat i sin bostadssociala utredning är:
- en ny bostadsförsörjningslag där en tillträdande regering ska presentera en nationell handlingsplan för behoven på bostadsmarknaden.
- skärpta krav på hyresvärdar att motivera de krav de ställer på nya hyresgäster.
- tydligare förutsättningar för bostadsförmedlingar att kunna förmedla bostäder med social hänsyn.
- kommuner ska lämna hyresgarantier till barnfamiljer.
Bör dessa genomföras?
– Det är lite mer komplicerat än att bara svara ja eller nej. Att regering ska presentera en nationell handlingsplan står vi bakom. Det är en nationell angelägenhet där allt ansvar inte kan läggas på enskilda kommuner, som den här regeringen har gjort. Även vi vill ha en skarp lagstiftning kring vilka krav som kan ställas på hyresgäster, men det räcker inte att bara värdarna ska motivera kraven. Allmännyttan är såklart lättare att påverka genom att ändra ägardirektiven. Men inte heller för privata värdar ska det gå att välja bort en hyresgäst. Vi anser att ett krav på en hyresgäst inte ska kunna övergå den nationella normen för bistånd. Det ska inte heller gå att ställa krav på inkomst, även ekonomiskt bistånd ska kunna accepteras.
Investeringsstödet har kritiserats för att ha dålig social träffsäkerhet och att stöd har gått till mycket som hade byggts ändå. Bör det då verkligen återinföras?
– Förra året byggdes över 40 procent av de nya hyresrätterna med investeringsstöd. Hyrorna i dessa lägenheten är i snitt 2 000 kronor billigare än motsvarande lägenhet på 70 kvadratmeter utan stöd. Det är en stor skillnad för många hushåll. Så att säga att investeringsstödet inte fungerar gör man bara om man är väldigt priviligierad.
Så att säga att investeringsstödet inte fungerar gör man bara om man är väldigt priviligierad.
Visst blev det billigare hyror, men min fråga gällde att det trots allt är personer med relativt goda inkomster som fått en del av dessa. Är det rätt att statens pengar går till det?
– Det har varit ambitionen att lägenheterna ska gå till de som verkligen behöver det. Visar det sig att man inte lyckats fullt ut är inte svaret att ta bort stödet helt. Då bör man istället titta på utformningen.
Bör ett det finnas att statligt subventionerat bosparande?
– Vi säger nej. Det är rimligare att statliga subventioner går till hyresrätter, som är den boendeform som de flesta kan efterfråga, än att rikta sig till en grupp som redan har ekonomiska förutsättningar att efterfråga en bostad på egen hand.
Staten måste gynna hyresrätten precis som man gynnat det ägda boendet.
Men om vi lämnar storstädernas överhettade bostadsmarknaden. Det ägda är ju in längden billigare, för trots allt ska någon annan i slutändan göra profit på det hyrda boendet. Varför är ni så ideologiskt låsta till hyresrätten?
– Rent ideologiskt menar vi att det inte går att bortse från marknadskrafterna. Hyresrätten är trots allt den boendeform som de flesta kan efterfråga. Att andra kan tjäna pengar på den är något vi vill ändra på. Vi vill använda skattepengar till att finansiera lägenheter till alla som behöver dem. Ägandeformer där man äger sitt boende är problematisk eftersom staten har missgynnat hyresrätten under så lång tid. Staten måste gynna hyresrätten precis som man gynnat det ägda boendet.
Om du blir bostadsminister vad står då överst på din prio-lista?
– En av de första sakerna är att sjösätta paketet där 130 miljarder för att bygga bostäder, eftersom det stora problemet idag är bostadsbrist. Men jag kommer även att arbeta för en stopplag för försäljning av allmännyttans bostäder.
