Spaniens regering antog på tisdagen två krisdekret på bostadsområdet, i pressen döpta till ”Decreto Maricarmen” efter den 87-åriga Maricarmen Abascal vars vräkning i Madrid utlöste omfattande protester. Enligt det spanska bostadsministeriet (Ministerio de Vivienda y Agenda Urbana), som refereras av bland andra El País, förlänger det första dekretet det så kallade vräkningsskyddet (escudo antidesahucios) till 2030, förbjuder så kallade gamfonder (fondos buitre) att köpa bostäder till 2028, reglerar korttids- och rumsuthyrning och ger tvåårig förlängning av löpande hyreskontrakt som löper ut före utgången av 2028. Ett andra, separat dekret innehåller en automatisk förlängning av hyreskontrakt.
Skyddet är alltså i sig inget nytt, utan en förlängning av det stöd som infördes under pandemin 2020. Det gäller bara sårbara hushåll utan alternativt boende. Hyresgästen måste styrka ekonomisk och social sårbarhet, som intygas av socialtjänsten och prövas av domstol. Viktigt i sammanhanget är att det inte handlar om skuldavskrivning. Obetald hyra kan fortfarande krävas in. Det som skjuts upp är själva verkställigheten av avhysningen. Fastighetsägaren, i synnerhet den mindre, har inom ramen för stödet kunnat ansöka om ekonomisk ersättning för utebliven hyra.
[ Annons ]
Kritiken har ändå varit skarp. Konservativa Partido Popular, lett av Alberto Núñez Feijóo, beskriver vräkningsskyddet som ett ingrepp i ägarens rätt att ta ut hyra. En invändning som delvis delas av regeringens egna stödpartier. Junts kräver starkare garantier för den lilla hyresvärden, särskilt när utebliven hyra hänger samman med sårbarhet, medan PNV mer allmänt efterlyser rättssäkerhet för ägarna. Regeringen har begärt ett extrainsatt plenum i kongressen på fredag för att godkänna dekreten.
