Vän av ordning kan möjligen ställa frågan om månadsvis beräkning av bostadsbidraget inte redan är klart?
Inte helt. Första steget var att i budgetpropositionen för 2024 avsätta 10 miljoner kronor för att Försäkringskassan skulle påbörja arbetet. I budgeten för 2025 avsattes ytterligare medel för att Försäkringskassan skulle fortskrida med analysen av vilka IT-investeringar som behövde göras. Och i somras meddelade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) att Försäkringskassan fått i uppdrag att börja bygga systemet, för att i januari 2027 kunna börja med månadsberäkningar.
[ Annons ]
Men först nu tas alltså det formella beslutet. I den lagrådsremiss som regeringen har beslutat om föreslås att bostadsbidraget i stället ska baseras på månadsvisa inkomstuppgifter, som hämtas in bland annat från arbetsgivardeklarationer hos Skatteverket och uppgifter om studiestöd från Centrala studiestödsnämnden (CSN).
– Vi tyckte att det var så oerhört viktigt att genomföra detta skyndsamt att vi gav Försäkringskassan ett startbesked innan vi hunnit göra klart de rent formella beslut som vi gör nu. Detta eftersom vi vet att det tar lång tid att som i detta fall bygga om en gammal teknisk plattform.
Anna Tenje betonar att det är en viktig reform som kommer att underlätta för många, inte minst ensamstående med barn.
Vi tyckte att det var så oerhört viktigt att genomföra detta skyndsamt.
Andelen återkrav har varit mycket stor. När det visat sig att den ”gissning” om inkomst man uppgett inte stämmer har många plötsligt stått i skuld till staten, och inte sällan är det felberäknade överskottet då inte längre kvar på kontot. Förra året blev fyra av tio av bostadsbidragstagarna återbetalningsskyldiga. Regeringen föreslår nu att bostadsbidraget i stället ska baseras på månadsvisa inkomstuppgifter, som hämtas in bland annat från arbetsgivardeklarationer hos Skatteverket och uppgifter om studiestöd från CSN. Enligt beräkningar kommer då återkraven att minska med cirka 90 procent.
Med månadsvisa uppgifter ska det bli ett mer rättvist bostadsbidrag och färre hushåll som hamnar i skuldfällor. För regeringen handlar dock reformen inte enbart om att undvika en barnfamilj hamnar trångmål. Uppdraget är också i linje med regeringens tydliga prioritering att minska felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.
Därför vill regeringen också införa en spärrgräns. Personer som i relativ närtid har haft höga inkomster ska inte kunna få bostadsbidrag, trots låga aktuella inkomster. Tanken är att det görs en automatisk kontroll av inkomsterna för hushållet ett år bakåt i tiden. Om inkomsterna överstiger 520 000 kronor för barnfamiljer och 190 000 kronor för unga utan barn lämnas inget bostadsbidrag.
Beloppet för barnfamiljerna är satt vid den inkomst då en ensamstående med tre eller fler barn inte längre kan få bostadsbidrag. Spärrgränsen för unga utan barn är satt utifrån att en ung person som tidigare arbetat med en relativt låg månadslön ska kunna få bostadsbidrag i samband med att den börjar studera.
Exempel på personer som kan träffas av spärrgränsen är säsongsarbetare med höga inkomster under delar av året och personer som får lön för flera månader utbetald som en klumpsumma.
Finns det inte en risk att personer som haft en tidigare hög inkomst plötsligt hamnar i en situation där man behöver bostadsbidrag för att kunna efterfråga en bostad? Många har väl relativt varierande inkomster över tid?
– Enlig den bedömning vi har gjort så blir det rätt och rättvist på detta sätt. Det finns alltid en gränsdragningsproblematik med olika risker, säger Anna Tenje.
Hade man inte kunnat göra mer individuella bedömningar i stället?
– Systemet som sådant i övrigt är i högsta grad individualiserat med månatlig beräkning, menar Anna Tenje.
Från flera håll trycks det på att vad som verkligen skulle behövas är en bredare reform av bostadsbidraget. Där har Anna Tenje idag inte några ytterligare besked.
– Vi gjorde en historisk höjning av taket för bostadsbidraget i budgeten för 2026. Det hade inte höjts på över 30 år, så det var ett viktigt besked för större barnfamiljer med högre hyreskostnader.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
