Hyresgästföreningen meddelade under torsdagen att man frånträder förhandlingarna med Fastighetsägarna Stockholm.
Men till skillnad mot Göteborg handlar det inte om hela den stora bulken som ska förhandlas, utan enligt Hyresgästföreningen är det egensatta hyror, det vill säga hyror som inte är förhandlade med Hyresgästföreningen, utan är bestämda mellan hyresvärden och hyresgästen, som de inte vill ska ingå i den troligen stundande skiljemannaprocessen.
[ Annons ]
– Egensatta hyror ska inte tryckas in bakvägen, de har inget i skiljemannaprocessen att göra. De ska i stället förhandlas för att få rätt hyra, säger Sanna Kolk, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen region Stockholm
Egensatta hyror ska inte tryckas in bakvägen, de har inget i skiljemannaprocessen att göra.
Men det råder uppenbar förvirring. Nathalie Brard, förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, menar att det är svårt att se ett tydligt mönster vilka hyror det egentligen gäller.
– Jag tycker att det är väldigt svårt att förstå hur Hyresgästföreningen tänker. Vi inledde medling igår klockan 13 och precis innan dess gör Hyresgästföreningen samma försök att sabotera den nya lagstiftningen som man gjorde för några veckor sedan i Göteborg, säger Nathalie Brard.
Jag tycker att det är väldigt svårt att förstå hur Hyresgästföreningen tänker.
Hyresgästföreningen anger två skäl varför dessa hyror inte bör avgöras av skiljeman. Dels pekar det på praktiska omständigheter – att Fastighetsägarna inte velat dela med sig av information om vad dessa lägenheter har för hyra.
Men viktigare är kanske det mer principiella skälet. Sanna Kolk, menar att det skulle bli missvisande om de egensatta hyrorna ingår i det beslut som en skiljeman tar eftersom de inte är hyressatta efter bruksvärdesprincipen.
Ett resonemang som Nathalie Brard finner märkligt.
– Förhandlingar för att korrigera felaktigt bruksvärde sker ju hela tiden. Men då inte som en del av de årliga hyresjusteringarna, säger hon.
Sanna Kolk ger dock en annan bild. Hon menar att dessa egensatta hyror tidigare normalt sett inte ingått i de årliga hyresförhandlingarna eftersom de inte är medtagna i förhandlingsordningen.
– Hyresvärden kan i stället vända sig till varje enskild hyresgäst och förhandla individuellt med dem om samma höjning. Men hyresgästen kan då säga nej och ärendet går då vidare till hyresnämnden.
Därför menar Sanna Kolk att det är rimligt att dessa hyror fråntas från avgörande hos skiljeman.
Nathalie Brard å sin sida gör tolkningen att Hyresgästföreningen inte vill rätta sig efter den lagstiftning och praxis som råder.
– Det är en tydlig signal att förändringen som tog bort Hyresgästföreningens ensidiga makt att bestämma över den årliga hyresutvecklingen stör organisationen. Det kan inte vara upp till Hyresgästföreningen att välja när man ska följa lagstiftning eller inte.
Det kan inte vara upp till Hyresgästföreningen att välja när man ska följa lagstiftning eller inte.
Hon menar att Hyresgästföreningen obstruerar mot den lagstiftning och modell som organisationerna gemensamt har enats kring.
Var det landar återstår att se. Men när Hyresgästföreningen i Göteborg valde att frångå hela förhandlingarna gav hyresnämnden Fastighetsägarna rätt och utsåg en skiljeman.
När det gäller själva förhandlingarna, som fortfarande pågår, är det uppenbart att konfliktnivån är rejält uppskruvad.
Budskapet från Hyresgästföreningen är att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna mellan 14,2 och 15,4 procent.
– Det är både väldigt oseriöst och oansvarigt. Många hyresgäster fick retroaktiva hyreshöjningar på 5,9 procent från den 1 januari och redan nu kommer Fastighetsägarna tillbaka och kräver rekordhöga höjningar för 2025. Det är mycket ansvarslöst av dem i dessa tuffa tider och väldigt stressande för alla hyresgäster som omfattas av de här kraven, sa Susanne Sjöblom, ordförande, Hyresgästföreningen region Stockholm när förhandlingarna inleddes.
Det är mycket ansvarslöst av dem i dessa tuffa tider
En beskrivning av sakförhållandena som Nathalie Brard menar är missvisande.
– De skrämmer upp sina egna medlemmar med att deras hyresvärdar vill höja hyrorna med 15 procent. Det är djupt beklagligt och oseriöst, säger Nathalie Brard.
För gemene man är det inte alltid lätt att hänga med i budgivningen. Men Nathalie Brard menar att det är viktigt att förstå att 15 procent speglar den kostnadsutveckling som ska beräknas i den gemensamma förhandlingsmodellens första steg. I två följande steg ska denna kostnadsberäkning relateras till hyresvärdarnas respektive hyresgästernas olika behov. Resultatet av den sammanvägningen läggs fram vid förhandlingsbordet och det handlar om andra nivåer än 15 procent. Enligt Nathalie Brard är man egentligen ganska överens med Hyresgästföreningen om hur kostnadsbilden ter sig enligt trepartsöverenskommelsens sätt att beräkna.
Hyresgästföreningens chefsförhandlare Carl-Johan Bergström har i olika sammanhang hänvisat till redan gjorda tvåårsuppgörelser ska sätta ribban för de hyresjusteringar som Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen förhandlar om.
– Det är ett märkligt resonemang. Vi har ju enats om att förhandla enligt en modell som bygger på att hyrorna justeras för ett år i taget. De flerårsuppgörelser han hänvisar till har tillkommit på helt andra grunder. Det var så Hyresgästföreningen styrde förhandlingarna innan vi fick den nya skiljemannalagstiftningen. De har väl svårt att inse att saker har förändrats, säger Nathalie Brard.
Nathalie Brard menar att Fastighetsägarna har lagt fram lösningar som hon anser borde vara acceptabla för Hyresgästföreningen.
– I Stockholmsförhandlingen ligger vårt bud i dagsläget på 7,8 procent. Det är långt ifrån de 15 procent som Hyresgästföreningen skrämmer upp sina medlemmar med. Det är ännu längre ifrån den faktiska kostnadsökningen som har drabbat landets hyresvärdar. För att få full kostnadstäckning skulle hyrorna behöva höjas med 25 – 30 procent, säger Nathalie Brard.
