”Förändring är en del av stadens DNA”

När redaktionen under hösten arbetat med detta tema om framtidens möjligheter och utmaningar i stadsutveckling har det slagit oss hur flyktigt ämnet är. I jämförelse med temat i vårens nummer ”visioner för hyresrätten” var det nästan tvärtom. Där kunde möjligen visionerna spreta, men det var tydligt var de stora utmaningarna låg – hyressättning och sociala bostadslösningar. 

Nu är det snarast tvärtom. Visionen hos de som vill utveckla städerna går ganska snabbt att ringa in – trygghet, levande kvarter, kultur och så vidare. Men just som man tycker sig ha fått syn på vad som borde vara den största utmaningen (demografi?), dyker nästa upp runt hörnet (mobilitet?). Det är som att vara vilse i ett spännande stadsgytter.

[ Annons ]

Därför kändes det helt naturligt att plocka upp tråden och liksom i föregående nummer inleda med ett samtal med Anna Wiking, stadsutvecklings- och samhällsstrateg på Fastighetsägarna Syd. Det är ett sökande samtal.

– När man studerar stadsutveckling så inser man hur förändringarna kan vara så mycket mer påtagliga än inom många andra områden. Det kan gå väldigt snabbt och få väldigt konkreta effekter. Från att det den ena dagen kan ha funnits innehåll och utbud som bidrar till platsen, kan det dagen efter gapa tomt. Det upplever man som besökare eller boende väldigt påtagligt. Men det är svårare att få syn på processen bakom.

Och kanske också att det blir helt annorlunda om man bara reser en bit bort?

– Ja, vi har väldigt olika ägarstrukturer på de offentliga platserna. Privata fastighetsägare, staden och kanske lokala näringsidkare som väljer att lösa saker väldigt platsspecifikt. Man kan bara gå runt hörnet och stöta på innovation som kanske inte går att göra någon annanstans. I de möten som uppstår föds hela tiden nytänkande och kreativitet som kan vara väldigt platsspecifik. 

Du säger att det går snabbt, vilket det ofta gör, men samtidigt är ju staden ett evigt väsen som lever efter egna regler. Oavsett vilka gigantiska utmaningar vi tycker oss se nu, så har ju staden – bokstavligen – klarat både pest och kolera. Den kollapsar inte bara för att vi i år råkar ha fel teori om stadsutveckling.

–  Jo, jag kan ju tröttna på mig själv när jag hela tiden betonar det. Men förändring är en del av stadens DNA och våra städer har alltid stått pall. Just nu kan vi ju se hur våra konsumtionsmönster förändras väldigt mycket. Vi är ju vana vid att staden är en plattform för handel. Det kommer den fortsatt att vara. Även en plats för trygghet och möten som det alltid har varit. Men balansen mellan dessa grundfunktioner håller på att ändras. Jag tror att det är ett större skifte där det inte längre är självklart att det flyttar in en klädesbutik där det varit en klädesbutik. 

Vilka utmaningar för det med sig?

– Det kommer att kräva nya typer av avtal och affärsmodeller. Sättet vi värderar kommersiella fastigheter kommer att förändras. Också deras funktion, som kanske är att driva flöden de tider på dygnet när inte handeln är i gång. Det kommer att skava lite och det finns inte ett rakt snöre att bara följa. Det kommer att kräva mycket av näringsliv, politik och fastighetsägare, som behöver vara innovativa.

Trygghet i topp

För att förstå stadens utmaningar och möjligheter har Fastighetstidningen samlat en panel av branschpersoner och kreativa tänkare. Deras svar är inte vetenskapliga, men ger en fingervisning om dagens diskussion. Här är i fallande ordning de utmaningar panelen ser som mest avgörande för en framgångsrik stadsutveckling:

1. Trygghet – att skapa platser som upplevs säkra och rofyllda.
2. Mobilitet– att öka stadens tillgänglighet för både invånare och inresande.
3. Stelhet – Långsamma planprocesser och begränsad flexibilitet, både i enskilda byggnader och detaljplaner, försvårar en snabb omställning av verksamheter när nya behov uppstår.
4. Samverkan – att hitta gemensamma lösningar när man inte kommer fram på egen hand.
5. Hållbarhet – att skapa städer anpassade efter ett förändrat klimat och Social hållbarhet – att hitta lösningar som kan minska segregationen i en starkt segregerad stad.

(Se fortsättningen av listan i slutet av artikeln)

Visserligen har man väl vid nästan varje given punkt i historien upplevt att man står inför ett skifte. Men gör vi det på riktigt nu? Det är trots allt första gången i stadens historia som vi faktiskt kan stryka funktionen handel – i teorin i alla fall.

– Det stämmer – även om du kanske kommer få ett annat svar om du frågar Svensk Handel – så innebär e-handeln att det blivit möjligt för oss att köpa varor utan att vara beroende av en fysisk butik. Men jag tror att staden ändå kommer att förbli en plats för möten, upplevelse av god service och skapande av relationer. Det kommer exempelvis ge den lilla lokala butiken en än viktigare funktion som träffpunkt. Lika viktig blir staden som en hubb för demokrati, för att stärka integration och motverka polarisering.

Det är en vacker tanke. Tidigare har den urbankritiske kunnat avfärda staden som enbart en plats för ekonomisk transaktion. Men kanske att vi verkligen behöver varandra?

– Jo, så är det.  Men eftersom jag företräder Fastighetsägarna så kan jag samtidigt se problemet hur vi ska kunna ta betalt för det. Men klarar vi att vara innovativa kring nya affärsmodeller och hur vi ska värdera platser så går det att lösa. I dessa geopolitiskt osäkra tider kanske vi också måste kunna värdera den samhällsekonomiska vinsten av att skapa platser som stärker vår samhörighet och viljan att stå upp för det.

Så kanske att det är just den övergripande utmaningen som vi försöker fånga –  att vi måste börja omvärdera priset på mycket i vår omgivning?

– Ja, och jag är ju övertygad om att ju mer struktur vi lyckas sätta på hur vi gör det – som att exempelvis värdera kulturens roll i staden – desto mer utrymme lämnar vi åt innovation och kreativitet på gräsrotsnivå.

Något som slår mig är alla dessa artiklar om människor som flyttar ut till en stuga i skogen. Varför aldrig ett reportage om den som flyttat till staden för att finna frihet i mångfalden? 

– Kanske handlar det om vårt behov av kontraster. Vi behöver båda. I en undersökning vi nyligen gjorde är det tydligt hur man ännu högre värderar grönska och lummighet i staden. Jag tror att det blir allt viktigare när vi utvecklar städer.

Ni har nyligen gjort en trendrapport om vad som kommer påverka stadsutvecklingen år 2030 till 2035. Vad tar du främst med dig därifrån?

– Hur viktigt det är att våga ha med ett visst mått av ovisshet i kalkylen. Att vara öppen för att saker kommer att förändras. Men lika viktigt är att då ha processer och arbetssätt för att kunna vara flexibel och hantera det. 

Här är resten av punkterna på listan från panelen: