Regeringen föreslog nyligen att man skulle införa ett högkostnadsskydd för elpriser på 90 miljarder kronor för att stötta hushåll och företag. Men högkostnadsskyddet för elpriser gäller inte uppvärmning med gas. Och i sydvästra Skåne använder de flesta hushåll och företag just gas som huvudsakliga värmekälla.
Det har fått energiminister Khashayar Farmanbar (S) att utlova ett extra stöd på cirka 100 miljoner kronor till 12 500 hushåll som värmer upp sin bostad med gas – om Socialdemokraterna vinner valet. Tanken är att täcka hushållens förbrukningskostnader för gas upp till ett tak under 2022 och 2023, med minst 2 000 kronor per hushåll per månad, enligt Khashayar Farmanbar.
[ Annons ]
Något stöd till företag, däribland fastighetsbolag, som drabbas av högre gaspriser finns dock inte med i stödprogrammet. Gaspriserna har i sommar gått upp med 600 procent och många både allmännyttiga och privata bostadsbolag har fått eller kommer få saftiga gasräkningar.
Ett av dem är allmännyttiga bostadsföretaget Svedalahem i sydvästra Skåne. De brukar ha en gasräkning på 6-7 miljoner kronor per år, men nästa år räknar de med en nota på 35-40 miljoner kronor.
– På åttiotalet var detaljplanen sådan att man måste ansluta sig till gas, så då gjorde vi det, och idag värmer vi till 80 procent med biogas, säger Cecilia Önnevik, vd för Svedalahem.
Generellt är biogas en bra energikälla, eftersom värmepannorna är väldigt effektiva och biogas snällt mot klimatet. Men prissättningsmodellen har blivit ett stort problem, eftersom den är kopplad till priserna inom EU. Många europeiska länder använder gas som nu blivit dyrare på grund av de orimliga gaspriserna som Ryssland har skapat, vilket då drabbar svenska hushåll och företag.
Och att byta till annan form av uppvärmning som fjärrvärme eller bergvärme är inte det enklaste. Dels är fjärrvärmen inte utbyggd i regionen, och på grund av marken i sydvästra Skåne kan man sällan ansluta bergvärme, förklarar Cecilia Önnevik.
Istället får Svedalahem göra vad de kan på egen hand.
– Vi funderar på att ansluta oss till ett lokalt pelletsverk som ger fjärrvärme, vi undersöker vindkraft, och vi har luftvärmepumpar på några ställen och de fungerar ju bra. Vi har också solkraft, men den går ju till el, inte värme, säger Cecilia Önnevik.
Liknande problem upplever Christer Tedestål, VD på kommunala Vellingebostäder:
– I vår kommun finns ingen fjärrvärme, utan alla har förlitat sig på gasuppvärmning. Vilket har fungerat bra i många år, när gasen var billig. Vi har ett bundet certifikat året ut, så hittills har vi klarat oss bra. Men när vi strax innan sommarens slut gick ut i upphandling för 2023-24 fick vi inte ett enda svar, inte ens av befintliga gasleverantören Eon. Ingen vill leverera gas till fast pris.
Skulle dagens rörliga pris på gas hålla i sig skulle värmenotan gå från 6,5 till 40 miljoner kronor under 2023. Det motsvarar en hyreshöjning med 30-40 procent, och det är förstås ogenomförbart. Istället tänker Vellingebostäder satsa på bergvärme. Dels för att försöka dämpa energikostnaderna under 2023-24, men också för att framtidssäkra verksamheten.
– Vi känner som bolag att vi har försatt oss i en situation där vi är beroende av gas till 95 procent. Så har vi en tredjedel av bostäderna med annan energikälla skulle det kännas tryggare över tid, säger Christer Tedestål.
