[ Annons ]

Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker. Foto: Jann Lipka
Publicerat 14 mars, 2022

”Ny EU-lagstiftning får inte försvåra fortsatt energieffektivisering”

Karin Karlsbro (L) menar att EU-regler om miniminivåer för energiprestanda inte får bli en hämsko för svenska fastighetsägare att effektivisera sitt bestånd.

Fastighetstidningen har ställt frågan till Sveriges EU-parlamentariker hur de ställer sig till EU-kommissionens förslag om miniminivåer för energiprestanda. Nu har turen kommit till Liberalernas Europaparlamentariker Karin Karlsbro. Hon menar att det i grunden är bra med EU-gemensamma regler och standarder på den inre marknaden. Karin Karlsbro anser att det gynnar transparens och konkurrens och gör att aktörer kan samordna sig över gränser, nå skalfördelar och underlättar vid upphandling. 

– Men när det gäller energifrågor måste vi börja i rätt ände. EU måste liksom Sverige nationellt, främst rikta insatser mot själva energiproduktionen och vilka utsläpp den leder till.  Dessutom måste hänsyn tas till olika nationella förutsättningar. Den svenska fastighetsbranschen har arbetat med energieffektivisering i decennier och ny lagstiftning får inte försvåra det fortsatta arbetet, säger Karin Karlsbro, som innan sitt nuvarande uppdrag var hållbarhetschef på Fastighetsägarna Stockholm.

[ Annons ]

Karin Karlsbros uppfattning är att ett nytt regelverk i större utsträckning behöva fokusera på att minska utsläppen, inte enbart på att minska energianvändningen.

Kommissionens förslag om att de 15 procenten minst energieffektiva bostäderna ska effektiviseras riskerar att träffa fel om det inte också tar i beaktning vilken energi som fastigheterna faktiskt förbrukar.

– Att minska förbrukningen av el är självklart ett viktigt sätt att minska utsläppen från fastighetssektorn, framförallt i medlemsländer med stort gasberoende, men absolut inte det enda. Kommissionens förslag om att de 15 procenten minst energieffektiva bostäderna ska effektiviseras riskerar att träffa fel om det inte också tar i beaktning vilken energi som fastigheterna faktiskt förbrukar, säger Karin Karlsbro.

Faktum är att det, om EU-kommissionen förslag går igenom, blir cirka 30 procent av byggnadsbeståndet i varje enskilt medlemsland ska energirenoveras. I en första omgång de som är i energiklass G, senare även energiklass F.

Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker. Foto: Jann Lipka

Hur borde då energieffektiviseringsarbete bedrivas i EU när det gäller fastighetssektor? Bör EU göra mer?

– Då det finns stora variationer mellan medlemsländer och behoven ser olika ut kommer detta drivas på av EU framöver. Som alltid, måste förslag vara effektiva både ur ett ekonomiskt och klimatmässigt perspektiv, säger Karin Karlsbro.

För oss är det viktiga att fokusera på att det är utsläppen – inte antalet watt – som ska minskas

Det har också diskuterats om kommissionens förslag respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen, alltså om att medlemsstaternas möjlighet att fatta beslut och vidta åtgärder ska värnas, och att det ska ske på en nivå som ligger så nära medborgarna som möjligt. Men Karin Karlsbro menar att det inte är där kritiken i första hand bör rikta in sig.

– Förslagets brister handlar inte om EU-kompetensen. För oss är det viktiga att fokusera på att det är utsläppen – inte antalet watt – som ska minskas, säger Karin Karlsbro.

[Fler artiklar i temat]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]