För att stävja olovlig andrahandsuthyrning föreslår en ny utredning att endast de som har godkännande av värd eller förening kan få försörjningsstöd. Ett bra förslag, menar Fastighetsägarna.
Utredningen Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare hade som uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till egen försörjning för personer som får försörjningsstöd.
Förslagen från utredningen rör till stor del bidragstak och begränsningar av bidrag för större hushåll med många barn. Där menar utredaren Maria Hemström Hemmingsson att sådana nerdragningar kan vara oförenliga med barnkonventionen.
[ Annons ]
Utredarnas uppdrag var även att se över vilka krav som socialtjänsten ställer på en biståndssökande för att styrka sina boendekostnader. Här råder olika strategier hos kommunerna där vissa kräver att andrahandsuthyrningen är godkänd, medan andra inte gör det. Vissa kommuner nekar bistånd om den som söker saknar giltiga hyresavtal.
Med en hyresmarknad där många bor i svart i andra hand och inte sällan utnyttjas av personer som har förstahandskontrakt, är det, menar utredaren, av stor vikt att alla kommuner har ett regelverk som förhindrar det.
Utredningen föreslår därför en ändring i socialtjänstlagen som innebär att försörjningsstöd till boendekostnader endast får lämnas till den som hyr i andra hand om en hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd har godkänt uthyrningen.
Marie Öhrström, chefsjurist hos Fastighetsägarna, ser förslaget som ett viktigt steg i kampen mot olaglig andrahandsuthyrning och den kriminella ekonomin
– Skattemedel ska inte ska gå till svarta hyreskontrakt. Att bekämpa den olagliga andrahandsuthyrningen är ett viktigt för att skapa en socialt hållbar hyresmarknad. Det skapar fler trygga förstahandskontrakt och ökar möjligheten för utsatta familjer att få ett socialt kontrakt via kommunen, säger Marie Öhrström.
Många som är nyinflyttade till Sverige bor som inneboende, det kan vara hos släkt eller vänner. Men polis och sociala myndigheter konstaterar ofta att det finns en organiserad form av ”inneboende” där det inte finns anknytning till lägenhetsinnehavaren och där ett stort antal personer betalar för en sängplats i ett hörn.
Här menar utredningen att den inneboende ska få försörjningsstöd till boendekostnad oavsett vilka överenskommelser förstahandshyresgästen har med hyresvärd eller bostadsrättsförening. ”Eftersom det hyresrättsliga regelverket inte innehåller något krav på godkännande saknas det grund för att införa ett sådant krav i socialtjänstlagen”, skriver utredaren.
– Jag delar utredningens slutsats här. Det krävs inget tillstånd från hyresvärden för att få ha inneboende. Däremot vore det bra om inneboendebestämmelserna i hyreslagen skärptes. Det vore rimligt att hyresgästen, på förfrågan från hyresvärden, ska informera hyresvärden om man har inneboende och i så fall hur många de är. Inga personuppgifter behöver anges, men hyresvärden har ett legitimt intresse av att veta hur många som bor i fastigheten. För många inneboende kan skapa otrygghet för grannar och öka slitaget på lägenheten, säger Marie Öhrström.
