Regeringen har nu beslutat hur man utökar möjligheterna att vräka kriminella från hyresbostäder. ”Det är en prioriterad fråga och lagarna kan träda i kraft i slutet av maj”, säger bostadsminister Andreas Carlson.
Till stor del är lagrådsremissen med förslag på åtgärder för tryggare bostadsområden som regeringen nu lägger det som utredaren Thomas Edling lämnade till justitiedepartementet i oktober förra året.
I korthet handlar det om att ge fastighetsägare bättre möjligheter att säga upp hyresavtal då det finns risk att boende drabbas. Idag kan hyresgäster sägas upp om det finns bevis för att hyresgäster har vapen hemma eller säljer narkotika i lägenheten.
[ Annons ]
– Men det räcker inte, vi utvidgar ansvaret även till närmiljön. Den som säljer narkotika i en lekpark ska kunna bli av med sitt kontrakt på samma sätt som den som förvarar narkotika i sin lägenhet, sade justitieminister Gunnar Strömmer på pressträffen.
Exakt vad som är närområde finns dock inte specificerat. Där får göras en rättslig bedömning. Men för att tolka justitieministern rör det sig om närliggande hus, lekparker, skolgårdar.
Regeringen anser också att hyresgäster som utsätts för en hämndåtgärd på grund av brottslighet ska kunna vräkas. Hyresgästen ska även ha ökat ansvar för vad inneboende gör.
En del som redan varit uppe till debatt och nu finns med i lagrådsremissen är ett utökat ansvar för föräldrar till hemmavarande barn. Om barn är ute i närområdet och säljer narkotika, bär vapen eller gör sig skyldiga till andra allvarliga brott riskerar hela familjen att bli av med sitt boende.
– Föräldrar har ett tillsynsansvar för sina barn. Om föräldrar vet om att barn har vapen eller säljer narkotika och inte gör något, eller kanske till och med motverkar samhällets insatser, då är det skäl till att vräkas, säger Gunnar Strömmer.
Dagens lagstiftning är föråldrad och ineffektiv.
I paketet som nu ska till Lagrådet ligger även förslag till hur man ska definiera inneboende.
– Det är något som måste förtydligas. Inneboende ska inte vara utomstående som en hyresvärd inte kan acceptera bor i huset. Det kan gälla att fler bor i huset än fastigheten är anpassad till som så kallade madrassboende. Det är något som ökar slitaget och ofta är kopplat till kriminalitet, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.
Hon anser även att lagförändringar kommer ge fastighetsägare bättre mandat att agera och tillträdde en lägenhet. Exakt hur är oklart.
Regeringen lägger även förslag till hur våldsutsatta kvinnor ska ha rätt att bo kvar i sina hyresrätter.
– Brott mot närstående ska kunna leda till vräkning, men det är inte den våldsutsatta som ska behöva flytta. Vi ger förstärkta möjligheter för den brottsutsatta att få behålla hyresrätten från make eller sambo, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
Fastighetsägarna välkomnar att regeringen går vidare med förslagen om att underlätta för hyresvärdar att säga upp grovt kriminella hyresgäster från bostäder och lokaler. Det är en viktig åtgärd för att öka tryggheten för övriga hyresgäster, som har rätt att känna sig trygga i sitt bostadsområde.
– Dagens lagstiftning är föråldrad och ineffektiv. Det är inte rimligt att den skötsamma majoriteten ska känna sig otrygg när några enstaka hyresgäster sätter skräck i ett område genom grov brottslighet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.
Han tillägger att ändra hyreslagen inte räcker för att bekämpa brottsligheten.
– Polisen, socialtjänsten och skolan är nycklar för att bryta utanförskap och förebygga brott, säger Anders Holmestig.
Det tyder på att regeringen anser att frågan är prioriterad.
Tas beslutet i riksdagen får bevisligen fastighetsägare bättre redskap att hantera kriminalitet i sina fastigheter. Men samtidigt betonar Marie Öhrström, chefsjurist hos Fastighetsägarna Sverige, att brottsbekämpning är statens ansvar samt att hyresvärdar utsätter sig för en risk när man konfronterar kriminella.
– Polisen har en skyldighet att skydda medborgare och företag från att utsättas för brott. De lagförslag som regeringen presenterat idag innebär ingen juridisk skyldighet för fastighetsägare att agera men syftar till att göra det lättare att nå framgång i de fall fastighetsägaren väljer och har möjlighet att agera. Ibland kan det vara direkt farligt och då är det en polisiär fråga. För att lagändringarna ska få effekt behövs en samverkan mellan polis, kommun och fastighetsägare, menar Marie Öhrström.
Carl Conradi, chefsjurist på Rikshem uppskattar att regeringen skyndsamt vill få till lagändringen.
– Det tyder på att regeringen anser att frågan är prioriterad. Jag tycker signalen från regeringen är tydlig vad avser att de hyresgäster som sköter sig och gör vad samhället förväntar, har ett berättigat intresse av trygghet och säkerhet i sitt bostadsområde, säger Carl Conradi.
