Att fastighetsägare enkom bör finansiera klimatanpassningsåtgärder må låta logiskt kan Fastighetsägarnas Rikard Silverfur förstå. Men om man höjer blicken, och väger in hur fastighetsinvesteringar fungerar, inser man att det är ett delat ansvar.
Det är svårt att vara emot klimatanpassning. Få ifrågasätter behovet av att rusta våra samhällen inför ökade skyfall, översvämningar och värmeböljor. Men desto fler verkar vilja hitta någon annan som ska stå för kostnaden.
I debatten hörs allt oftare förslag om att fastighetsägare bör vara med och finansiera klimatanpassningsåtgärder – särskilt när det gäller skyfallshantering eller dagvattenlösningar. Resonemanget bygger ibland på idén att ”problemet uppstår ju på fastigheten, då är det väl rimligt att fastighetsägaren också betalar?”. Det kan låta logiskt. Men det bygger på en mycket förenklad bild av både ansvarsfördelning och investeringslogik.
[ Annons ]
De flesta av de utmaningar vi pratar om är strukturella och ofta beroende av offentliga planeringsbeslut
För det första: de flesta av de utmaningar vi pratar om – översvämningsrisk, kapacitet i dagvattensystem, markförhållanden – är strukturella och ofta beroende av offentliga planeringsbeslut som fattades långt före dagens ägare tog vid. Det är inte rimligt att välfärdsfunktioner som vattenhantering ska bäras av enskilda aktörer bara för att de råkar ligga i nederkant av ett avrinningsområde.
För det andra: fastighetsinvesteringar följer en tydlig finansiell logik. Och här spelar bankerna en avgörande roll. Finansiering förutsätter att en investering genererar ett mätbart värde – i form av ökade intäkter, förbättrad funktion, eller stärkta långsiktiga kassaflöden. När fastighetsägare vänder sig till banken för att låna till en åtgärd kräver banken att den skapar ett bestående värde på fastigheten – något som kan mätas, belånas och som bidrar till säkerheten i lånet. Att minska en risk, hur viktig den än är för samhället i stort, är inte i sig ett tillräckligt underlag för att bevilja lån.
Här finns en grundläggande konflikt mellan samhällsintresse och marknadslogik. Det är därför viktigt att beslutsfattare som diskuterar modeller för medfinansiering har förståelse för hur finansiering i fastighetssektorn faktiskt fungerar. Det räcker inte att vilja göra rätt – åtgärderna måste också vara möjliga att genomföra inom ramen för befintliga finansiella strukturer.
Vi har en unik möjlighet att vända perspektivet
Men vi bör inte bara försvara oss mot orimliga krav. Vi har också en unik möjlighet att vända perspektivet. För sanningen är att Sverige, i ett internationellt sammanhang, har en exceptionellt stark fastighetsmarknad. Vi har låg exponering mot havsnivåhöjningar, stabilt klimat, låg frekvens av extrema väderhändelser, och ett högt institutionellt förtroende. Det är inte bara en trygg plats att bo – det är en trygg plats att investera.
När kapitalförvaltare, pensionsbolag och fastighetsfonder världen över söker lågklimatrisk-tillgångar att investera i, då är svenska fastigheter ett av de mest attraktiva alternativen. Och det borde vi tala mer om.
Faktum är att detta är en outnyttjad strategisk resurs. Regeringen och ansvariga myndigheter borde – parallellt med att man diskuterar ansvar och kostnader för klimatanpassning – också till exempel genom Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) lyfta fram Sveriges konkurrensfördel som klimatsäker investeringsmarknad. Det skulle inte bara stärka investeringsklimatet, utan också underlätta finansieringen av den omställning vi står inför.
Samtidigt bör vi vara stolta över det vi redan har: en robust, motståndskraftig och attraktiv fastighetsmarknad
Så låt oss höja blicken. Klimatanpassning kräver politiskt ledarskap, men också ekonomisk realism. För att åtgärder ska bli av krävs att de utformas med förståelse för hur fastighetsinvesteringar fungerar – och hur bankerna bedömer värde, risk och låneförmåga. Samtidigt bör vi vara stolta över det vi redan har: en robust, motståndskraftig och attraktiv fastighetsmarknad – som med rätt politik kan bli en av Sveriges främsta tillgångar i den gröna omställningen.
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige
