Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att effektivt minska utsläppen och underlättar hela Sveriges klimatomställning. I onsdags kom ett förslag från regeringen att skjuta till ytterligare 1,5 miljarder kronor.
– Medlen är utöver tidigare kända, och innehåller ingen ny inriktning. Mest är det att regeringen fortsätter att se Klimatklivet som ett viktigt verktyg, säger Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet, som bildades för att driva på utvecklingen för en fossiloberoende transportsektor.
[ Annons ]
Under förra året beviljades 1,5 miljarder kronor i stöd till cirka 47 000 laddpunkter i Sverige, vilket var mer än något annat föregående år.
Inriktningen är främst laddning, så fastighetsägare som behöver utöka antalet laddplatser kan söka bidrag för det. Men medlen är egentligen inte öronmärkta, utan kan sökas för vad som helst, påpekar Mattias Goldmann.
– Det är bra ur klimatperspektiv eftersom störst klimatnytta per krona vinner. Det är bra för fastighetssektorn som också kan söka för annat med tydlig klimatnytta såsom isolering.
I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor 2026, till totalt cirka 4,5 miljarder kronor. Anslaget beräknas öka med 1,5 miljarder även 2027 och 2028. Samtidigt föreslås bemyndigandet att höjas till 8 miljarder kronor.
– Det stora bemyndigandet är viktigt; det gör att man också kan stötta långsiktiga projekt med lång återbetalningstid, vilket är särskilt relevant för fastighetsägare som vill göra lite större satsningar, säger Mattias Goldmann.
Satsningen beräknas minska gapet till Sveriges ESR-åtagande med ungefär 650 000 ton koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket beräknar att åtgärderna som hittills fått stöd kan bidra med en årlig additionell minskning av växthusgasutsläpp på 3,1 miljoner ton.
På måndag presenterar regeringen sin budgetproposition för 2026, den sista inför valet. Då räknar Mattias Goldmann med att få en djupare inblick i vad budgeten innebär för klimatpolitiken – vad som förstärks, vad som saknas och hur det påverkar Sveriges möjligheter att nå 2030-klimatmålet.
