”Det kommer att kosta pengar att minska hemlösheten”

Miljöpartistisk bostadspolitik är att betona omsorg av både hyresgäster och miljö när kortsiktiga renoveringar ska stoppas. Det säger Miljöpartiets bostadspolitiska talesperson Emma Hult.

Sportfåne, ingenjör och feminist! Bostadspolitiker och HBTQI-aktivist. Så lyder profiltexten på Twitter. Miljöpartisten och byggnadsingenjören Emma Hult är också riksdagsledamot från Jönköpings län och ordförande i riksdagens civilutskott. Hon vill både återinföra och utöka investeringsstödet, men framförallt menar hon att det är dags för politiken att inse att den sociala bostadspolitiken måste få kosta.

Resurssvaga hushåll får allt svårare att efterfråga en bostad när delar av det billiga beståndet renoveras bort. Vad bör göras?

– Det är ett stort problem att vräkningar som en följd av renovering faktiskt sker. Vi behöver får stopp på det som brukar kallas renovräkning. Dels finns det bolag som har andra modeller, där hyrorna inte behöver höjas i lika hög grad, för att klara de renoveringar som måste göras. Dels handlar det om att stötta den enskilde att kunna bo kvar även efter att renovering skett.

Vi behöver får stopp på det som brukar kallas renovräkning.

Men det är väl ingen som vräks av detta skäl?

– Fast kan man inte betala sin hyra efter att den höjts så får man inte bo kvar. Men okej, ska vi inte använda de orden så handlar det fortfarande att exempelvis en ensamstående pensionär ska kunna bo kvar efter att hyran höjts kraftig efter en renovering.

Hur?

– Vi försökte nyligen lagstifta om trappningsregler, där den nya hyran fasas in. Men det gick inte igenom. Många använder sig av det, men inte alla. Sen ser vi många goda exempel. Knivstabostäder har tillsammans med Hyresgästföreningen genomfört renoveringar där man inte behövt höja hyrorna så mycket, men ändå fått god livslängd på det man gjort. Vi behöver även höja bostadsbidrag och bostadstillägg och se till att det träffar de grupper som verkligen behöver det.

Intressant att du nämner Knivstabostäder. Vad de gjorde var ju att i princip förhandla bort bruksvärdeshyran för att på så vis kunna ta ut höjd hyra för rena renoveringsåtgärder. Ser du behov att göra ändringar av det nuvarande systemet för hyressättning?

– Jag tror att vi i bred politisk enighet behöver se över hur regelverket ser ut. Det är en stor och komplex fråga som varje gång man försöker lyfta den skapar oro för att det ska bli ännu större höjningar. Men det behöver inte bli så, vilket Knivstabostäder är ett exempel på. Inte minst är det viktigt för att renovera så att husen ska hålla lång tid framåt, inte bara för att höja standarden och hyran.

Vi behöver även höja bostadsbidrag och bostadstillägg och se till att det träffar de grupper som verkligen behöver det.

Stadsmissionen varnar för hur de stöter på helt nya grupper i sina verksamheter. Vad bör göras åt att den strukturella hemlösheten ökar?

– Vi behöver ta ett betydligt större nationellt ansvar för denna grupp som har det enda gemensamt att de inte har råd att bo. Vi behöver göra det med en tro på att individen har förmågan att ta sig ur situationen och då är modeller som ”Bostads först” bra och bör nog användas på fler ställen. Vi behöver också en nationell hemlöshetsstrategi som inbegriper en nationell stiftelse, likt den i Finland som ska kunna finansiera projekt som på olika sätt kan stötta dem som står allra längst från bostadsmarknaden.

Då pratar du alltså om särlösningar på bostadsmarknaden? Protesterar du om jag säger social housing?

– Vi har redan en form av social housing i Sverige i dag*, menar jag. De sociala kontrakteten är allmänt finansierade bostäder till personer som inte har möjlighet att få bostad på annat sätt. Problemet är att det till största del är genomgångsbostäder. Vi vill se mer långsiktiga lösningar. Det ska inte vara så att barnfamiljer slussas mellan olika tillfälliga lösningar. Kalla det vad det vill. Social housing väcker mycket negativa känslor, därför är det bättre att kalla det för en nationell social bostadspolitik som ser till individen.

Några av de förslag Karolina Skog lämnat i sin bostadssociala utredning är:

• en ny bostadsförsörjningslag där en tillträdande regering ska presentera en nationell handlingsplan för behoven på bostadsmarknaden.
• skärpta krav på hyresvärdar att motivera de krav de ställer på nya hyresgäster.
• tydligare förutsättningar för bostadsförmedlingar att kunna förmedla bostäder med social hänsyn.
• kommuner ska lämna hyresgarantier till barnfamiljer.

Bör detta genomföras?

– Ja, och det finns många fler saker i Karolina Skogs utredning som bör tas vidare. Det enda av de ovan är att vi kan behöva fundera mer kring hyresgarantier. Vi har tidigare landat i att det inte enbart bör riktas till barnfamiljer. Att hyresvärdar ska behöva motivera krav på tilltänkta hyresgäster är en fråga Miljöpartiet drivit länge. Det är märkligt att man ska behöva ha mycket pengar på banken, när det handlar om att kunna betala sin hyra varje månad.

Hur långt räcker det?

– Det är svårt att veta. Men Karolina Skog hade ju begränsningen att åtgärderna inte fick kosta pengar. Men vi måste inse att det kommer att kosta pengar om vi ska råda bot på bostadsbrist och minska hemlösheten.

Räcker marknadskrafterna för att styra fördelningen mellan upplåtelseformer i nyproduktionen, eller behöver politiken tydligare kliva in? I sådana fall – hur?

– Jag tror att politiken behöver kliva in. Nationellt är det relativt blandat, men på kommunnivå är det inte alltid det. Det finns idag ett stöd för exempelvis byggemenskaper – ett pyttelitet bestånd idag, men som kan spela en stor roll i framtiden.

Vill du återinföra investeringsstödet?

– Ja, både återinföra och utöka. Vi behöver se över hur pengarna används. Exempelvis har det byggts mycket små lägenheter, nu finns det ett stort behov av större lägenheter. Det kan också finnas ett behov av kollektiva lösningar och generationsboenden.

Vi behöver också se över regelverken för att styra byggandet mot mindre klimat- och miljöpåverkan

Investeringsstödet har kritiserats för dålig social träffsäkerhet, bör inte också det ses över?

– Det är en åsikt man kan ha. Men vi menar att dessa bostäder med lägre hyresnivå och med den minskade klimatbelastning, på grund av de energikrav som ställs, inte hade byggts annars. Därför är stödet nödvändigt. Framförallt i orter med en svagare bostadsmarknad där man också måste kunna bo.

Förslaget om fri hyressättning vid nyproduktion fick konsekvenser, inte minst för er, kan det ändå vara aktuellt att genomföra det färdiga förslag som trots allt finns?

– Nej, det var inte en av våra punkter i januariöverenskommelsen och inget vi kommer att driva.

Bör ett det finnas att statligt subventionerat bosparande?

– Ja, det drev vi, i kombination med startlån, redan i förra valrörelsen. Vi menar att fler behöver möjligheten att komma in på den ägda marknaden.

Om du blir bostadsminister efter valet, vad står då överst på din prio-lista?

– Att skapa en bred politisk överenskommelse kring att åtgärder för att lösa bostadsbristen och minska hemlöshet måste få kosta pengar. Vi behöver också se över regelverken för att styra byggandet mot mindre klimat- och miljöpåverkan samt att få igång den nödvändiga energirenovering vårt nuvarande bestånd verkligen behöver.

*) Boverket menar dock att det är missvisande att jämföra ”social housing” med ”sociala kontrakt” då det senare har en betydligt snävare och mer utsatt målgrupp än vad en social sektor på bostadsmarknaden brukar ha.