Med anledning av att det idag, tisdagen den 9 maj, är Europadagen passade Fastighetstidningen på att ställa några frågor till Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, om EU-engagemanget i allmänhet och om kommande krav på energirenovering i synnerhet.
Vi börjar med kommande krav på energirenovering, eller EPBD som det kallas. Även om det varit relativt tyst i Sverige i frågan så hör fastighetsägare av sig. Man befarar att det kan bli mer eller mindre omöjligt att driva vidare sitt fastighetsföretagande med lönsamhet om det som nu diskuteras i Bryssel blir verklighet. Bör man vara orolig?
– Både ja och nej. Man bör framförallt följa och engagera sig i vad som sker på EU-nivå och ta in att EU-beslut påverkar oss mer än de kanske någonsin gjort. Då kan man både påverka och förbereda sig för det som kommer. Något som vi i Sverige, trots mer än 25 år som medlem, är relativt dåliga på. Men det är viktigt att det ännu inte finns något skarpt förslag att ta ställning till.
[ Annons ]
– EPBD ska nu förhandlas i så kallad triolog mellan kommission, parlament och ministerråd. Där är det viktigt att Sverige driver en tydlig linje så att en kommande utformning inte missgynnar svenska fastighetsägare. För som kommissionen utformat sin variant, vilket parlamentet sen vred ytterligare ett varv, skulle många fastighetsägare tvingas till renoveringar som varken vore ekonomiskt eller miljömässigt försvarbara.
Vi välkomnar övergripande mål, men ser med stor oro på hur EU på senare tid allt mer vill detaljstyra hur målen ska uppnås.
Vissa menar att EU helt borde hålla fingrarna borta från frågor som dessa.
– Där håller jag inte med. För oss på Fastighetsägarna är energieffektivisering en oerhört prioriterad fråga. Vi menar att det är gynnsamt i längden att på europeisk nivå sätta upp och driva mot gemensamma mål. Men som sagt, det är då av största vikt att regelverket inte missgynnar Sverige och svenska fastighetsägare.
– Vi välkomnar övergripande mål, men ser med stor oro på hur EU på senare tid allt mer vill detaljstyra hur målen ska uppnås. Det menar vi är kontraproduktivt. Det går inte att skriva detaljreglering för hela EU. Vi har för olika förutsättningar och utgångsläge för att detaljregler ska kunna tillämpas i 27 olika länder.
Vi hade helt klart önskat ett större engagemang och att man tydligt och tidigt kommunicerade riskerna med detaljreglering.
Hur tycker du att Sverige hanterat frågan hittills?
– Vi hade helt klart önskat ett större engagemang och att man tydligt och tidigt kommunicerade riskerna med detaljreglering. Det är positivt att flera svenska EU-parlamentariker tydligt och kunnigt engagerat sig i frågan även om parlamentets förslag i vissa delar är riktigt illa. På nationell nivå behöver regeringen, och det gäller inte enbart nuvarande, och andra beslutsfattare bli bättre på att betydligt tidigare i EU:s beslutsprocess skapa samråd med intresseorganisationer som exempelvis Fastighetsägarna. Vi upplever att man vaknat sent när konsekvenserna av förslagen så småningom gått upp för dem, men då kan det vara för sent.
– Det gäller att redan på ett mycket tidigt stadium utreda vilka konsekvenser ett lagförslag får. Vår upplevelse är att EU-kommissionen inte låtit utreda dessa konsekvenser, och då är det upp till regeringen att analysera hur Sverige påverkas. Om alla konsekvenser tidigt kommer upp på bordet ökar förutsättningarna för att vi får bra, behövliga och balanserade EU-regler. Det handlar inte om att stoppa regler, utan att få EU-kommissionen, EU-parlament och ministerråd att värdera olika utformningar och till slut landa i bra regler.
Så hur tror du att det blir?
– Det är väldigt svårt att säga på grund av den svenska tystnaden – som delvis kan förklaras av det svenska ordförandeskapet, då Sverige förväntas driva ministerrådets linje i frågan. Det återstår om Sverige kommer att hinna driva på för att EPBD ska förhandlas under svenskt ordförandeskap. Om frågan i stället glider över på Spanien, så förväntar jag mig att Sverige intar en betydligt skarpare svensk linje än vad vi hittills sett.
Så det är egentligen mer EU du vill se?
– Vi behöver prata mer om EU! Som nämnts tidigare har denna EU-kommission en offensiv agenda som delvis förklaras av att man vill göra sig oberoende av Ryssland. I Sverige driver näringslivet klimatfrågorna och fastighetsbranschen är vana vid att vara relativt förskonade från detaljreglering av det befintliga beståndet. Det är två filosofier som krockar. Ett EU som vill detaljstyra allt mer och ett svenskt näringsliv som vill ha kvar frihet och ansvar att uppnå och driva på för skarpare klimatmål. Vi behöver i Sverige prata mer om denna krock.
Det är två filosofier som krockar. Ett EU som vill detaljstyra allt mer och ett svenskt näringsliv som vill ha kvar frihet och ansvar att uppnå och driva på för skarpare klimatmål.
Vad övrigt är viktigt på EU-fronten?
– Inom hållbarhet så blir taxonomin allt viktigare. Därför lanserade vi nyligen, ihop med Byggföretagen, gemensamma tolkningar av krav vid nybyggnation, renovering och ägande av byggnader. Det pågår även en intensiv debatt om förslaget till återställande av natur. Återigen vill EU detaljreglera och försöka få samma krav att gälla för länder med mycket skog och grönområden, som länder med helt andra förutsättningar.
– Som exempel finns krav på att öka grönområden med 5 procent till 2050. I ett land som Sverige som är 97 procent grönt blir det kravet omöjligt att nå om vi inte river bebyggelse. Ännu ett exempel på att det måste finnas utrymme för att ta hänsyn till att EUs länder är olika.
