Det går att vända den socioekonomiska utvecklingen genom ett breddat utbud av upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Detta enligt en färsk rapport från Evidensgruppen.
Evidens har på uppdrag av SKR och ett antal kommuner och bostadsföretag studerat hur den socioekonomiska utvecklingen från 2016 till 2022 påverkast av förändringar av ett breddat utbud av upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Analysen bygger på 485 bostadsområden. Dels ”områden med stora socioekonomiska utmaningar” enligt Den statliga delegationen mot segregation, Delmos, dels områden på Polisens lista över utsatta områden (152 områden områden omfattas av både Delmos och Polismyndighetens kriterier).
I rapporten konstateras att bostadsutbudet varit oförändrat i 333 av dessa områden. 152 har kompletterats med nya bostäder och i 60 av dessa områden har bostadsutbudet kompletterats med mer än 100 nya bostäder.
Studien har fokuserat på hur in- och utflyttning av förvärvsarbetande påverkas av bostadsutbudet. Enligt rapporten påverkas flyttnettot för förvärvsarbetande i hög av att bostadsutbudet förändrats.
Rent krasst är det ju svårt att få ihop nyproduktionskalkyler i de svagaste miljöerna.
Byggs det mindre och större bostadsrätter så påverkas flyttnettot positivt. Även nya större hyresbostäder har positiva effekter. Men enligt rapporten så har nya små hyresbostäder har däremot ingen signifikant effekt på flyttnettots utveckling.
Slutsatsen är att ett breddat bostadsutbud bidrar till att förklara mer än 80 procent av förändringen av flyttnettot av förvärvsarbetande i socioekonomiskt svaga områden under mätperioden.
Men finns det inte en fråga om korrelation eller kausalitet här? Alltså att man i regel satsar på ett bredare utbud av lägenheter i områden när man börjat uppnå en ökad social hållbarhet?
– Resultaten visar att det, som din fråga antyder, är svårare att skapa en positiv social utveckling i de allra svagaste miljöerna. Rent krasst är det ju svårt att få ihop nyproduktionskalkyler i de svagaste miljöerna, svarar Ted Lindqvist, vd Evidensgruppen.
Men han menar att den statistiska analysen, oavsett vilken social nivå ett område har i utgångsläget, pekar på positiva effekter av ett breddat bostadsutbud.
– Effekten blir dock starkare om den sociala nivån är något förhöjd i utgångsläget, konstaterar Ted Lindqvist.
Förklaringen är enligt Ted Lindqvist troligen att ett breddat bostadsutbud initialt främst får hushåll med tillräckliga inkomster, förankring på arbetsmarknaden och som redan bor i ett område, att stanna kvar i området och inte lämna det.
– Och om det finns en positiv riktning i utgångsläget blir det antagligen enklare för hushåll som redan ser området som sin hemmiljö att fatta beslut om att vara kvar, men flytta till en ny bättre och mer passande bostad. Ett stort problem är annars att enskilda hushåll som får en stärkt socioekonomisk situation ofta flyttar till andra miljöer, vilket över tid dränerar områdets sociala nivå, säger Ted Lindqvist.
Studien har beställts och finansierats av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Fastighetsägarna, Framtiden byggutveckling AB, Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Uppsala kommun.