Träbyggandet tar marknadsandelar i snabb takt. Ny statistik visar att andelen byggnader som byggs med trästommar har mer än fördubblats på sex år.
Siffrorna, framtagna av Prognoscentret på uppdrag av Martinsons Byggsystem, visar att byggandet med trästommar tar allt fler marknadsandelar. Den starkaste tillväxten sker inom kommersiella fastigheter och offentliga byggnader.
Enligt Prognoscentrets statistik byggs idag 43 procent av alla byggnadsprojekt inom industrisegmentet med trästomme, och totalt har andelen byggnader som byggs med trästommar ökat från 12 procent till 29 procent under perioden 2018 till 2024.
[ Annons ]
– Jag tror dels att det är ett underliggande miljötryck inom det offentliga, men även generellt i samhället. Nu kanske andra nyheter dominerar, men fram tills 2022 eller 2023 var det stort fokus på miljötänk, och där lyfts ofta trä fram som ett miljövänligt alternativ från träindustrins sida, säger Thomas Ekvall, marknadsanalytiker på Prognoscentret.
Flera av Sveriges fastighetsaktörer har valt trä för sina kontorsprojekt. Bland annat Vasakronan, Logicenter och Balticgruppen som Martinsons levererat trästommar till.
– I de stora projekt vi har levererat ses montagehastigheten som en av de största fördelarna när fastighetsaktörerna väljer trästomme. Att kunna förmontera komponenter i fabrik och sedan snabbt resa stommen på byggplatsen gör hela processen väldigt effektiv, säger Mikael Lindberg, försäljningschef på Martinsons Byggsystem.
Statistiken från Prognoscentret visar att av alla segment har offentliga lokaler den högsta andelen trästommar på 46 procent, där nästan vartannat bygge är i trä. Från betongbranschen menar man dock att bolagen tänker kortsiktigt när man väljer att bygga i trä.
– Det beror på vad det är man bygger, det är otvivelaktigt att det är en högre brandrisk och därmed lättare att förstöra en trästomme än en betongstomme. Om vi skulle hamna i en krigssituation till exempel så är betong mer stabilt för bygge, säger Thomas Ekvall.
Han menar att miljöinvesteringar, som ibland kan vara initialt dyrare, kan komma att prioriteras ned om ekonomin blir sämre eller om säkerhetsläget kräver andra typer av investeringar.
– Jag tror att miljöprioriteringar är något som man kostar på sig när det går bra – när det är billigt att låna pengar alltså. I framtiden kommer kanske säkerhetspolitik och ekonomiska faktorer att få en ännu större betydelse i beslutsfattandet, säger Thomas Ekvall.
