Vart tredje hus har brister i brandskyddet, det visar en färsk kartläggning från Anticimex. Någon motsvarande kartläggning av flerbostadshus finns inte.
Myndigheten för civilt försvar (MCF) följer dock alla hushålls brandskyddsutrustning med hjälp av enkäter i rapporten ”Analys av utvecklingen inom bostadsbrand 2025”. År 2025 uppgav 92 procent av hushållen att de hade en fungerande brandvarnare, 68 procent en handbrandsläckare och 58 procent en brandfilt. Skillnaderna mellan grupper är dock stora. Boende i både flerbostadshus och hyresrätter ligger under myndighetens mål om hur många hushåll som bör ha handbrandsläckare och brandfilt.
Johannes Eklund, brandskyddsexpert på Anticimex, instämmer i att man kan se liknande trender som husen även bland flerbostadshusens lägenheter, trots att företaget inte gör samma typ av besiktningar där.
– Vi är hos många bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag som har flerbostadshus, men då är vi också sällan inne i själva lägenheten, säger han.
I stället granskar företaget gemensamma utrymmen, utrymningsvägar, brandcellsindelning, rökluckor och hur föreningar och fastighetsbolag arbetar med det systematiska brandskyddsarbetet.

Där är kvaliteten mycket varierande, enligt Johannes Eklund. Hos bostadsrättsföreningar är svårigheten ofta att hålla ihop arbetet över tid.
– Det faller mycket mellan stolarna eftersom man ofta byter personer i styrelsen. Det är inte någon som över tid har övergripande kontroller.
Hos fastighetsbolagen ser han snarare det omvända. Bolagen har ofta god koll på tekniken, som rökluckor och branddörrar, men tappar lättare greppet om det som händer i trapphus och förråd.
– Man kanske inte är på plats lika mycket och därför inte ser lika många av de problemen som uppstår. Till exempel förvaring i trapphus.
Just trapphus, korridorer, källare och vindar ska hållas helt fria från brännbart material. Saker som står i vägen kan både hindra de boende från att ta sig ut och försvåra för räddningstjänsten att ta sig in.
– Så är det absolut inte alltid det ser ut när vi kommer dit för kontroller.
Enligt Johannes Eklund är det oftast bättre ställt i större och högre hus, där det brukar finnas tydliga utrymmen för cyklar och barnvagnar. I lägre, mindre fastigheter saknas sådana utrymmen oftare och då hamnar sakerna i trapphuset.
Han påpekar också att hyresrätter generellt presterar sämre än andra boendeformer. Varför vill han inte uttala sig säkert om, men han tror att engagemanget kan vara lägre när man hyr och att ekonomin kan spela roll.
– Om vi pratar bostadsrätt mot hyresrätt så tror jag att man kanske har något lägre engagemang och motivation, då man inte lika tydligt ser sitt ansvar. Riskerna i samband med en brand är dock lika hög oavsett boendeform.
MCF pekar åt samma håll. Hushåll som hyr sin bostad har i genomsnitt dubbelt så hög sannolikhet att råka ut för en bostadsbrand som hushåll som äger sin bostad, enligt deras nationella strategi för stärkt brandskydd.
Enligt MCF:s statistik över räddningstjänstens insatser ryckte räddningstjänsten ut till drygt 5 500 bränder och brandtillbud i bostäder under 2025, drygt 2 600 av dem var i flerbostadshus.
I ett flerfamiljshus är brandsäkerheten ett gemensamt ansvar mellan fastighetsägare och boende. Men för fastighetsägare är det inte alltid lätt att hålla koll på enskilda lägenheter, vilket är där bränder oftast startar. Det vanligaste startutrymmet i flerbostadshus är kök.
– Fastighetsägare kan ju generellt inte gå in i en bostad eller alltid kräva exakt vad som ska finnas i en bostad.
Det som enligt Johannes Eklund återstår för fastighetsägaren att göra är att informera de boende om vad de själva bör ha och tänka på, till exempel genom anslag i trapphus eller lappar i brevlådorna. Det ligger också i fastighetsägarens eget intresse, eftersom en brand i en lägenhet både kostar pengar och ger avbrott i den dagliga driften.
Johannes Eklund menar också att fastighetsägare bör ta in extern hjälp med det systematiska brandskyddsarbetet.
– Som fastighetsägare kan man inte förväntas vara expert på allt och brandskydd är ett sådant område där man, oavsett storlek på bolaget, ofta inte har en dedikerad resurs. Ta hjälp från en kvalificerad aktör för att definiera behov, rutiner, arbetssätt och styrning, men även för det löpande arbetet, säger han.


