Någon tredje gången gillt blev det inte. Det konstaterade Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna, tidigare i år när utredningen om moms vid uthyrning av lokaler presenterades. Trots förhoppningen om att den en gång för alla skulle lösa knutarna kring uthyrning av lokaler till hyresgäster som inte är momspliktiga, blev beskedet att reglerna skulle lämnas oförändrade, något som Fastighetstidningen tidigare rapporterat om.
Nu har remissinstanserna fått säga sitt, och frustrationen går igen bland flera av svaren.
– Risken är att vi får en dåligt fungerande hyresmarknad, där nya affärsmodeller visserligen utvecklas, men där momshanteringen fortsätter att vara en osäkerhetsfaktor som påverkar hur lokaler används, säger Ulrika Hansson.
Särskilt kritisk är hon till hur dagens regler i många fall stänger ute föreningar, studieförbund, ideella verksamheter och andra aktörer som inte är momspliktiga. Om en lokal först har hyrts ut till en momspliktig verksamhet och fastighetsägaren har gjort momsavdrag för renoveringar och investeringar, kan det få ekonomiska konsekvenser om lokalen senare hyrs ut till en förening som inte har rätt att dra av moms, förklarar Ulrika Hansson.
– Då kan fastighetsägaren tvingas att i efterhand betala tillbaka delar av momsen på tidigare renoveringar och investeringar. Det kan handla om stora belopp, särskilt om lokalen nyligen rustats upp, säger hon och tillägger:
[ Annons ]
– Därför kan fastighetsägare ibland välja att låta lokaler stå tomma i stället för att hyra ut dem till föreningar, eftersom man inte kan bära en sådan stor kostnad. Resultatet blir att lokaler står outnyttjade samtidigt som föreningslivet behöver någonstans att vara.
Det är en oro som även lyfts av andra remissinstanser, däribland branschorganisationen Studieförbunden, som samlar landets studieförbund. I sitt remissvar pekar man bland annat på att föreningar i flera fall har valts bort som hyresgäster till förmån för momspliktiga verksamheter.
Samtidigt menar Studieförbunden att man redan i dag betalar moms, om än indirekt. När fastighetsägare inte får dra av moms på bygg- och renoveringskostnader riskerar kostnaden i stället att föras över på hyran. En breddad moms skulle därför, enligt organisationen, inte nödvändigtvis innebära någon större skillnad. I stället föreslår man att verksamheter som inte är momspliktiga kompenseras ekonomiskt, i likhet med den modell som används i Danmark.
– Det som kan vara problematiskt med att införa ett sådant stöd som en budgetpost i statsbudgeten är att den varje år behöver vägas mot andra nödvändiga anslag. Stödet konkurrerar alltså med andra behov, vilket kan göra att dess storlek blir osäker. Men det är naturligtvis en möjlighet, säger Ulrika Hansson.
Att utredaren trots kritiken valt att lämna reglerna för moms på lokaler oförändrade tror hon delvis beror på reaktionerna från privata vårdföretag och friskolor, verksamheter som i dag inte är momspliktiga.
Redan under utredningens gång protesterade de kraftigt mot de konsekvenser som en frivillig moms skulle kunna få. En redan ekonomiskt pressad bransch riskerade ytterligare hyreshöjningar, menade man. En ställning som även syns i remissvaren från bland andra branschorganisationerna Vårdföretagarna och Almega Utbildning.
– De senaste åren har vinstdrivande företag inom välfärden hamnat under lupp. De har fått tuffare villkor och politikerna har granskat dem på ett annat sätt. Att man nu dessutom riskerade att få moms på lokalhyran, utan möjlighet att dra av den, sågs nog lite som lök på laxen.
En möjlig väg framåt vore, enligt Ulrika Hansson, att bredda det nuvarande ersättningssystemet för moms inom vård, skola och omsorg så att det även omfattar privata aktörer, och inte bara kommunal och regional verksamhet som i dag.
– Bara det faktum att det finns fler privata skolor i dag än när de här systemet en gång infördes visar att systemet behöver moderniseras. Då behöver man också se över vilka ersättningar som bör ges inom ramen för det.
Men de privata vårdföretagen och friskolorna är inte ensamma om att vilja behålla dagens momsregler. Även Konstnärernas Riksorganisation och Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) motsätter sig en förändring. De pekar bland annat på att konstnärer ofta har små ekonomiska marginaler i kombination med att de hyr äldre, enklare lokaler, där den dolda momsen är begränsad. En moms på 25 procent skulle därför innebära en tydlig kostnadsökning för många av dem, menar de.
– Man får inte glömma att även om reglerna skulle ändras vore det fortfarande frivilligt för fastighetsägaren att lägga moms på lokalhyran. Många gånger tror jag det är möjligt för verksamheten och fastighetsägaren att komma överens om ett upplägg som funkar för dem båda, säger Ulrika Hansson.
