Rösta på SD, så fryses din hyra. Så kan budskapet sammanfattas i det utskick som Sverigedemokraterna i Stockholms stad riktat till hyresgäster i Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem. Hyrorna har enligt SD höjts under Socialdemokraternas och Vänsterpartiets styre, och en röst på SD betyder att de fryses.
Det är ett utspel som får ögonbrynen att höjas på flera håll. Dels för att det ligger nära Vänsterpartiet på riksplanet, dels för att det finns vissa tveksamheter om det är möjligt att införa ett kommunalt hyresstopp.
[ Annons ]
Första frågan är om det helt enkelt är en fejk med oklar avsändare.
Men att kampanjen är partiets egen bekräftar gruppledaren Gabriel Kroon när Fastighetstidningen når honom.
– Ja, hyrorna i allmännyttan, precis, säger han.
[ Annons ]
Men på frågan hur en fryst hyra faktiskt ska åstadkommas handlar svaret inte längre om ett rent hyresstopp, utan om ägarstyrning.
Gabriel Kroon motiverar utspelet med att en stor del av stockholmarna bor i den kommunala allmännyttan. Under mandatperioden har partiet lagt förslag om att de tre bolagen ska få sänkta avkastningskrav och i princip inget vinstuttag, och om att tomträttsavgälderna inte ska räknas upp.
– De här två delarna anser vi skulle kunna bidra till att man kan frysa hyrorna, säger han.
Resonemanget bygger på att kommunen äger bolagen och styr dem genom ägardirektiv och budget. Sänker kommunen avkastningskraven – i dag, enligt Kroon, omkring 200 miljoner kronor per bolag och år – och avstår från att höja tomträttsavgälderna, får bolagen enligt honom utrymme att hålla hyrorna kvar på dagens nivå. Han pekar också på vad han beskriver som olönsam nyproduktion som bolagen åtagit sig på Vänsterpartiets initiativ.
Men löftet till väljarna i Stockholm är alltså frysta hyror.
Så det är politikerna som förhandlar indirekt.
På invändningen att det normalt inte är politiken utan parterna på marknaden som förhandlar fram hyrorna svarar Gabriel Kroon att gränsen är tunnare än den ser ut.
– Parterna på marknaden är ju bostadsföretagets styrelse, och den består av politiker. Så det är politikerna som förhandlar indirekt, säger han.
Bolagen förhandlar, menar han, utifrån den budget och de avkastningskrav kommunen gett dem. Ändras kraven, ändras förhandlingsläget.
Men enligt allbolagen ska de kommunala bostadsbolagen drivas efter affärsmässiga principer – ett avsteg från kommunallagens självkostnadsprincip som infördes 2011. Gabriel Kroon menar dock att ett lägre avkastningskrav ryms inom lagen och hänvisar till att kravet prövats.
– Det räcker att göra en minimal avkastning med minimal vinst. Du behöver inte göra en avkastning som vi har nu. Så det finns full rådighet att göra det, säger han.
I stadens egna handlingar motiveras utdelningarna från bolagen uttryckligen med att kommunen, enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bolag.
I mötet med det systemet knakar löftet betänkligt. Hyrorna i allmännyttan sätts inte av kommunen utan förhandlas kollektivt mellan varje bolag och Hyresgästföreningen. Kommer parterna inte överens avgörs nivån av en skiljeman. Ägaren kan påverka bolagets förutsättningar, och därmed dess förhandlingsutrymme, genom avkastningskrav, ägardirektiv och tomträtt. Men själva hyran bestäms vid förhandlingsbordet, inte i kommunfullmäktige. Affärsmässigheten innebär dessutom att bolagen ska drivas långsiktigt hållbart, inte att ägaren fritt kan bestämma priset.
Löftet placerar SD i Stockholm nära en position partiet på riksnivå hållit ifrån sig. Ett lagstiftat hyresstopp är Vänsterpartiets tydligaste bostadskrav i valrörelsen – ett förslag som både Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen avvisat med argumentet att politiken inte ska gå in och sätta hyror. SD:s bostadspolitiske talesperson, Mikael Eskilandersson, har där försvarat partsmodellen, där fastighetsägaren inte fritt kan bestämma hyran, som själva grunden i det svenska systemet. Gabriel Kroon avfärdar parallellen med Vänsterpartiet och vänder på den.
– Det de säger på riksnivå är verkanslöst. När de kan verkställa det på lokal nivå gör de inte det. Vi vill verkställa det på lokal nivå, säger Gabriel Kroon.
De tre bolagen – Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem – avböjer att kommentera kampanjen.
”Vi kommenterar inte politiska utspel utan låter den demokratiska processen ha sin gång”, lyder det gemensamma svaret.
Inte heller Deniz Butros (V), ordförande i både Svenska Bostäder och Familjebostäder, vill uttala sig. Från Vänsterpartiets pressavdelning meddelas att partiet inte tänker kommentera Sverigedemokraternas utspel. Varför framgår inte – möjligen för att partiet på riksnivå driver just kravet på hyresstopp. Skillnaden är att ett hyresstopp på riksnivå, till skillnad från i kommunen, rent juridiskt går att införa.
Det senare konstaterar Peter Jönsson, moderat och vice ordförande i Svenska Bostäder.
– För att införa hyresstopp i allmännyttan måste allbolagen ändras, och det ligger nationellt på riksdagen. Vänsterpartiet lovar också hyresstopp, men då på hela hyresmarknaden, inte bara allmännyttan. I slutet av varje valrörelse skrämmer man väljare i hyresrätt med marknadshyror eller lovar hyressänkningar. Drygt 2,8 miljoner svenskar bor i hyresrätt, så det är en betydande andel väljare, säger han.
Det är ett populistiskt förslag i slutet av en valrörelse.
Peter Jönsson menar att SD:s löfte inte är förenligt med allbolagens krav på affärsmässighet, där verksamheten inte får subventioneras av skattebetalarna.
– I Sverige vill vi att parterna ska förhandla hyror och löner, inte att de sätts av politiken. Det är ett populistiskt förslag i slutet av en valrörelse där SD inte ser ut att öka jämfört med förra valet, säger Peter Jönsson.
Samma kritik mot Sverigedemokraterna kommer från Per Rosencrantz (M), vice ordförande i Familjebostäder.
– Det är enkelt att lova frysta hyror när någon annan får betala notan. Stockholms allmännytta är stockholmarnas gemensamma förmögenhet, inte politikernas egen plånbok. Den ska förvaltas långsiktigt och affärsmässigt, inte användas som valfläsk, säger han.
Han landar också i en jämförelse med Vänsterpartiet.
– Det här förslaget hade lika gärna kunnat komma från Vänsterpartiet, säger han, och menar att SD och V tävlar om vem som kan lova bort mest av stockholmarnas pengar.
Nathalie Brard, chef för fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, reagerar på Sverigedemokraternas utspel. Hon menar att ett hyresstopp gör det svårt att underhålla beståndet långsiktigt, att det försämrar hyresrätten som boendeform och jagar bort investeringskapital.
– Frysta hyror hos allmännyttan påverkar dessutom även privata bolag via bruksvärdessystemet. Vem vågar satsa kapital i en sådan värld? Vi går en framtid till mötes med färre och sämre underhållna hyresrätter än vad vi annars skulle ha, säger Nathalie Brard.
Även Hyresgästföreningen – vars medlemmar utskicket riktar sig till – är kritisk. Susanne Sjöblom, ordförande i region Stockholm, ger SD ett visst erkännande för viljeyttring, men underkänner utspelet.
– SD har haft fyra år på sig att driva en hyresgästvänlig politik, men har valt att inte göra det. Nu kommer man med ett utspel om frysta hyror. Det är bra att SD äntligen uppmärksammar den verklighet som många hyresgäster lever i, men hyresgäster behöver mer än utspel inför valet, säger hon.
Där landar hon i samma slutsats som Fastighetsägarna. Hyror ska inte sättas av politiken.
– Jag är djupt oroad över hyresgästernas ekonomiska situation, och bristen på en aktiv bostadspolitik är tydlig. Men politiker ska inte lägga sig i hyresförhandlingarna. Ett politiskt hyresstopp riskerar dessutom att i stället leda till högre kostnader för hyresgäster längre fram, till exempel genom uppskjutet underhåll och större hyreshöjningar senare, säger Susanne Sjöblom.
